arrow

Det är en ros utsprungen

Jesusbarnet prisas i William Hawleys hymn Flos ut rosa floruit såväl som i Jan Sandströms älskade bearbetning av Det är en ros utsprungen.

Flera av sångerna hyllar Jungfru Maria, som Valentin Silvestrovs Ave Maria och de två tonsättningarna av hymnen Alma redemptoris mater av Palestrina samt Damijan Močnik. Genom hela programmet löper musik av den armeniske tonsättaren och prästen Komitas Vardapet, Armeniens egen Zoltán Kodály, som ägnade mycket tid åt att nedteckna folksånger och lade grunden för den armeniska konstmusiken.

Det sägs att en munk i Trier i Tyskland fann en ros i full blom ute i skogen en julaftons kväll, blev så berörd att han tog rosen och satte den i en vas på ett altare ägnat Jungfru Maria. Hymnen Det är en ros utsprungen förekommer i tryck för första gången i slutet av 1500-talet men kan vara ännu ett par hundra år äldre. Den omtyckta hymnen har arrangerats och bearbetats flitigt genom åren, från Michael Praetorius omtyckta körsats och Melchior Vulpius kanon till tolkningar av artister som Sting och för den delen JAN SANDSTRÖMS stämningsfulla bearbetning för kör och solokvartett. Det är ursprungligen en hymn till Jungfru Maria och konsertens program kretsar kring just Maria och Jesusbarnet.

Av alla tonsättare under renässansen var en av de mest tongivande tveklöst GIOVANNI PIERLUIGI DA PALESTRINA, vars flerstämmiga mässor, madrigaler och andra verk gjort outplånliga avtryck i den europeiska musikhistorien. Den sättning av Alma redemptoris mater, en katolsk bön till Jungfru Maria, som framförs på konserten är en av fyra som Palestrina skrev under sin karriär. Även JACOBUS GALLUS hör till renässansens stora komponister och därtill en av de mest produktiva. Under bara några decennier skrev han över femhundra verk, både sakrala och profana. Ecce, Domino, veniet är en antifon förknippad med första söndagen i advent som hänvisar till slutet av profeten Sakarjas bok i Gamla testamentet. Laetamini cum Jerusalem, med text från Jesajas bok, förkunnar ett glädjebudskap för tiden då Herren står som segrare.

Tätt invävt i konsertprogrammet är flera verk av KOMITAS, eller Soghomon Soghomonian som föddes 1869 i en armenisk familj i det Osmanska riket. Komitas miste båda sina föräldrar tidigt men fann trygghet på det teologiska universitetet i Etjmiadzin där han skrevs in som tolvåring tack vare sin vackra sångröst. Redan som student intresserade han sig för armenisk folkmusik, reste runt i byarna i trakten och nedtecknade de lokala sångerna. Senare i livet verkade han som körledare, tonsättare och musikforskare efter att ha studerat i bland annat Berlin och grundlade på egen hand den armeniska konstmusiktraditionen.

För tonsättare som inte har erfarenhet av körsång kan en sångensemble te sig främmande eller rentav skrämmande. För slovenske DAMIJAN MOČNIK är kören varken eller – han har verkat som körledare och tonsättare sedan tidigt 1990-tal och bland annat studerat för Eric Ericson. Liksom Palestrina har han bearbetat Mariabönen Alma redemptoris mater, men satt bönen i en mer samtida musikalisk skrud. Konsertens höjdpunkt är dock uruppförandet av ett nyskrivet verk av KATARINA PUSTINEK RAKAR, liksom Močnik från Slovenien och därtill konsertens yngste tonsättare. Rakar undervisar bland annat i kör på Musikkonservatoriet i Ljubljana, är själv en van körsångare och medverkar i flera av Sloveniens professionella körer.

Ytterligare en hängiven körtonsättare är amerikanske WILLIAM HAWLEY. Han har tagit en Mariahymn från 1300-talet, Flos ut rosa floruit, och skrivit ett svävande, böljande körstycke som verkligen gör skäl för textraden ”cantemus hymnum gloriae”, låt oss sjunga en glädjesång. En som dragit sig för att skriva för kör är VALENTIN SILVESTROV. Hans tonspråk påminner i sin strama, minimalistiska återhållsamhet om Arvo Pärt och Henryk Górecki men drar ändå åt mer romantiska klanger, ofta med en lyrisk melodi som dansar över himmelska, avlägsna klanger. Av svårigheter att behärska ensemblen märks föga i hans liturgiska sånger som andas såväl paradis som jordeliv.

Text: David Saulesco


Medverkande

 

Radiokören är som en bergsbestigare i musikvärlden. Flera hundra år av svensk a cappella-tradition i kombination med framåtsträvande och kulturellt mångsidig repertoar, liksom samarbeten med några av världens bästa dirigenter, har etablerat Radiokören som en av de främsta ensemblerna i sitt slag. Genom Sveriges Radio P2 når kören inte bara konsertpubliken utan också en mängd lyssnare i etern och på webben.

I maj 1925 hade Radiokören sin allra första konsert och ribban lades högt redan från början. När ensemblen grundades var ett av dess uppdrag att ”verka på en hög ideell, kulturell och konstnärlig nivå”. Den legendariske körledaren Eric Ericson utvecklade kören till en världsberömd ensemble och under hans ledning lockades tonsättare som Paul Hindemith, Frank Martin och Igor Stravinsky till Stockholm. Där fick de höra sin musik framförd som de aldrig hört den tidigare. Även svenska tonsättare skrev körmusik på nya sätt, inspirerade av den unika ensemblens möjligheter.

I januari 2011 utsågs Radiokören till en av världens tio bästa körer av den brittiska tidskriften Gramophone. Körens skivinspelningar har belönats med exempelvis det prestigefyllda Edison Klassiek (Mass & Motets, 2015) och Diapason d’Or (Nordic Sounds, 2011). Regelbundna turnéer hör till körens verksamhet och vid utdelningen av Musikexportpriset 2010 belönades ensemblen med regeringens hederspris för att de ”under mer än ett halvsekel satt den svenska körmusiken på kartan”. I november 2017 gästade Radiokören Lincoln Center i New York City tillsammans med Svenska Kammarorkestern och dirigent Thomas Dausgaard med Beethovens Missa solemnis. I april 2018 gjorde de Mozarts Mässa c-moll med Berlinfilharmonikerna under ledning av Daniel Harding vid tre utsålda konserter och tidningen Tagesspiegel skrev: ”Det är med rätta kören anses vara en av de bästa av sitt slag.”

Under säsongen 2018–2019 kommer Radiokören och Sveriges Radios Symfoniorkester att göra flera storslagna verk för kör och orkester, som Mendelssohns Die erste Walpurgisnacht och Brahms Ein deutsches Requiem. Naturligtvis hyllar kören sin tidigare chefsdirigent, Eric Ericson, med en jubileumskonsert helt i Ericsons egen anda med banbrytande ny musik och portalverk ur körrepertoaren. Samarbetet med Jacob Mühlrad fortsätter med ett nytt uruppförande i november 2018, det mångbottnade stycket Time. Under säsongen uruppför Radiokören även spännande ny musik av Ylva Skog, Malin Bång, Lisa Streich och högaktuella Raminta Šerkšnytė. I april 2019 väntar en gränsöverskridande konsert med den prisbelönade sångerskan Ane Brun och dirigent Hans Ek. Ett nytt år fyllt av överraskningar och fantastisk musik.

Martina Batic föddes i Slovenien 1978. Sin grundläggande musikutbildning fick hon vid Musikaliska Akademien i Ljubljana där hon tog examen 2002. Direkt efter detta följde studier i kördirigering vid Högskolan för musik och teater i München. För närvarande verkar hon som kormästare vid slovenska Nationaloperan i Ljubljana men utnyttjar övrig tid till frilansengagemang med andra körer. Hon deltar regelbundet som jurymedlem vid betydande körtävlingar runt om i Europa och arbetar även som lärare i kördirigering. Hon vann första priset vid Eric Ericson Award Competition i Sverige 2006, en utmärkelse som möjliggjorde drömmen om att få jobba med ledande körer runt om i världen. Martina har gästat Berwaldhallen vid ett flertal tillfällen, bland annat i samband med Östersjöfestivalen 2013.

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 30 min