arrow

Kärlek och bävan

De flesta människor har någon relation till känslan av att älska och, förhoppningsvis, att också själv bli älskad. Känslan kan vara konkret och påtaglig för den som befinner sig mitt uppe i den och samtidigt flyktig och svårdefinierad. Søren Kinch Hansen, en av Danmarks främsta körledare, gästar Radiokören med musik av bland annat sin hyllade landsman Vagn Holmboe och vår egen Ingvar Lidholm.

I tusentals år har tonsättare, bildkonstnärer, diktare och andra kreativa personer tolkat, gestaltat och inte minst fått utlopp för sina egna stormande känslor. Kärlek, hat, skräck, begär och andra högst mänskliga uttryck lämpar sig ofta mycket väl att kläs i toner och alldeles särskilt för den mänskliga rösten. Kärlek kan både förlama en totalt och skänka en otrolig energi och handlingskraft. Djupt troende vittnar om kärleken till det gudomliga som en oumbärlig del av sina liv.

Redan i Radiokörens tidiga historia var ett av ensemblens mål att framföra och sprida nyskriven svensk musik. Kören beställde och framförde banbrytande verk som utvecklade körmusiken i dittills oanade riktningar. En tonsättare som flera gånger arbetade med kören var Ingvar Lidholm, som inte drog sig för att utmana varken lyssnare eller sångare. Körverket De profundis från 1983 är en tonsättning av psaltarpsalm 130, en dramatisk bön om längtan efter förlåtelse från Gud. Lidholm sätter den latinska texten parallellt med ett citat från Strindbergs ”Ett drömspel”, hämtat från den i en kyrka förlagda doktorspromotionen där pjäsens huvudperson frammanar en ångestfylld bön från kyrkans församling.

En av vårt grannlands stora musikprofiler från 1900-talet var tonsättaren, skribenten och läraren Vagn Holmboe som upptäcktes av Carl Nielsen när han som 16-åring antogs till Det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Under sin karriär skrev han över 370 verk, varav 13 symfonier och 21 stråkkvartetter, men även ett stort antal verk för kör. Under 1940-talet tonsatte han flera texter av Pär Lagerkvist varav dessa fyra för blandad kör. Lagerkvist är för många känd som författare till böcker som ”Barabbas”, ”Dvärgen” och ”Onda sagor” men har även tonsatts flera gånger. Neoklassicisten Holmboe målar med såväl breda penseldrag som fina, tunna linjer och framhäver inte minst den inneboende musikaliteten i Lagerkvists texter.

Bland Rainer Maria Rilkes mest kända diktverk finns ”Sonetterna till Orfeus” som, liksom hans ”Duinoelegier”, färdigställdes mot slutet av hans liv och karriär. Genom de 55 sonetterna löper röst, ljud, klang, hörsel som en röd tråd. En anledning till detta är naturligtvis Orfeus själv som med sin sång och lyrspel kunde tämja till och med själva naturen. Den amerikanska tonsättaren Libby Larsens How It Thrills Us framkallar ljudet av fåglar, av barn, och uppmanar Orfeus att forma ljudet till en mäktig kör. När Larsen skrev verket 1990 tänkte hon på alla ljud som omgav henne dagligen, en tanke som är än mer aktuell i dag då vi ständigt är uppkopplade, tillgängliga och uppdaterade. ’Var är vi?’ frågar oss Rilke och, i svävande men kraftfulla klanger, Libby Larsen själv.

Redan de första, svävande ackorden lockar en ned i en dunkel, beslöjad och hemlighetsfull värld. Den engelska tonsättaren och sångerskan Judith Bingham har själv skrivit både text och musik till det melankoliska körstycket The Drowned Lovers från 1998. Inspirationen, har hon själv berättat, kom till henne när hon simmade i en sjö i den bayerska naturen. ”Naturen har ett helt eget språk och där finns så många dofter, ljud och färger” har hon sagt i en intervju, även om hon inte själv lockas av att själv påta i jorden. Bingham sjöng under många år i BBC Singers och har även uppträtt solistiskt som mezzosopran. Judith Bingham är även känd här i Sverige för att under flera år ha samarbetat med Västerås domkyrka.

Den katolska dödsmässan, rekviem, firas till minne av de avlidna på Alla själars dag och i anslutning till begravningar. För icke-katoliker är dödsmässan nog mest känd som musikverk, då texterna satts till musik åtminstone sedan 1400-talet av exempelvis Mozart, Verdi och Fauré men även samtida svenska tonsättare som Fredrik Sixten och Sven-David Sandström. I flera av verken ingår även texter från begravningsceremonin efter mässan. En av dessa texter är In paradisum som läses eller sjungs medan den avlidne bärs ut ur kyrkan och där änglarna uppmanas att leda den avlidne hem, till paradiset. Galina Grigorjeva har satt den här bönen till storslagen men ömsint musik där man anar hennes uppväxt i ortodoxa Ukraina i dragen av slavisk kyrkomusik som genomsyrar verket.

Konsertens yngsta verk är engelska Roxanna Panufniks All Shall Be Well som uruppfördes 2009. Orden i titeln kommer från eremiten och mystikern Julian av Norwich, vars sexton uppenbarelser övertygade henne om att Guds kärlek övervinner allt ont. ”Känn tro och tillit och på den yttersta dagen skall du se allt omvandlat till stor glädje” går texten som Panufnik använt sig av och vävt samman med en polsk bön till Jungfru Maria. Panufnik själv har polskt ursprung och är dotter till en av Polens främsta tonsättare och dirigenter, som på 1950-talet flydde till Storbritannien. Julian av Norwich levde under 1300- och en bit in på 1400-talet och var under sin tid en religiös auktoritet som än i dag uppmärksammas i anglikanska och luterska samfund.

Ingvar Lidholms skapargärning omfattar såväl musikteater och balett som solostycken för röst eller instrument, men många förknippar honom ändå särskilt med just hans körmusik. Bland hans mer kända körverk finns till exempel Laudi, Canto LXXXI samt …a riveder le stelle från 1973, med text tagen ur första delen av Dante Alighieris epos ”Den gudomliga komedin”. Dante och hans ledsagare Vergilius har tagit sig helskinnade genom helvetets kretsar och blickar upp mot stjärnhimlen vid Skärseldsbergets fot. Med kärva dissonanser och svindlande rörelser skildrar Lidholm parets mödosamma klättring och med mjuka, drömlika klanger hur de betraktar det stjärnbeströdda himlavalvet innan de fortsätter sin pilgrimsfärd.


RADIOKÖREN Skriv ut

Medverkande

 

Radiokören är som en bergsbestigare i musikvärlden. Flera hundra år av svensk a cappella-tradition i kombination med framåtsträvande och kulturellt mångsidig repertoar, liksom samarbeten med några av världens bästa dirigenter, har etablerat Radiokören som en av de främsta ensemblerna i sitt slag. Genom Sveriges Radio P2 når kören inte bara konsertpubliken utan också en mängd lyssnare i etern och på webben.

I maj 1925 hade Radiokören sin allra första konsert och ribban lades högt redan från början. När ensemblen grundades var ett av dess uppdrag att ”verka på en hög ideell, kulturell och konstnärlig nivå”. Den legendariske körledaren Eric Ericson utvecklade kören till en världsberömd ensemble och under hans ledning lockades tonsättare som Paul Hindemith, Frank Martin och Igor Stravinsky till Stockholm. Där fick de höra sin musik framförd som de aldrig hört den tidigare. Även svenska tonsättare skrev körmusik på nya sätt, inspirerade av den unika ensemblens möjligheter.

I januari 2011 utsågs Radiokören till en av världens tio bästa körer av den brittiska tidskriften Gramophone. Körens skivinspelningar har belönats med exempelvis det prestigefyllda Edison Klassiek (Mass & Motets, 2015) och Diapason d’Or (Nordic Sounds, 2011). Regelbundna turnéer hör till körens verksamhet och vid utdelningen av Musikexportpriset 2010 belönades ensemblen med regeringens hederspris för att de ”under mer än ett halvsekel satt den svenska körmusiken på kartan”. I november 2017 gästade Radiokören Lincoln Center i New York City tillsammans med Svenska Kammarorkestern och dirigent Thomas Dausgaard med Beethovens Missa solemnis. I april 2018 gjorde de Mozarts Mässa c-moll med Berlinfilharmonikerna under ledning av Daniel Harding vid tre utsålda konserter och tidningen Tagesspiegel skrev: ”Det är med rätta kören anses vara en av de bästa av sitt slag.”

Under säsongen 2018–2019 kommer Radiokören och Sveriges Radios Symfoniorkester att göra flera storslagna verk för kör och orkester, som Mendelssohns Die erste Walpurgisnacht och Brahms Ein deutsches Requiem. Naturligtvis hyllar kören sin tidigare chefsdirigent, Eric Ericson, med en jubileumskonsert helt i Ericsons egen anda med banbrytande ny musik och portalverk ur körrepertoaren. Samarbetet med Jacob Mühlrad fortsätter med ett nytt uruppförande i november 2018, det mångbottnade stycket Time. Under säsongen uruppför Radiokören även spännande ny musik av Ylva Skog, Malin Bång, Lisa Streich och högaktuella Raminta Šerkšnytė. I april 2019 väntar en gränsöverskridande konsert med den prisbelönade sångerskan Ane Brun och dirigent Hans Ek. Ett nytt år fyllt av överraskningar och fantastisk musik.

Søren Kinch Hansen är en av Danmarks framstående körprofiler. Sedan 20 år leder han Vokalensemblen GAIA som anses vara en av landets bästa körer och är fast dirigent för Århus Sinfonietta liksom Århus Universitetskör. Hansen är sedan 1996 docent i kör- och ensembleledning vid Det Jyske Musikkonservatorium och turnerar regelbundet som gästdirigent vid exempelvis Pro Coro Canada, Ensemble 2000 och Radiokören här i Sverige. Som konstnärlig ledare för kören vid Danska Nationaloperan brinner han extra för helt nyskrivna verk liksom klassiker som Monteverdis Poppeas kröning och Saint-Saëns Simson och Delila. Hansen har spelat in flera album på det danska skivbolaget Dacapo, däribland nyskrivna verk av Per Nørgård och Poul Ruders.

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 15 min