arrow

Daniel Harding & Johan Dalene

sept.

02

Lördag 19:00

Entré till samtal ingår i konsertbiljetten

DATUM PASSERAT

Richard Strauss symfoniska dikt för stor orkester Ein Heldenleben berättar genom 6 satser om olika delar ur en hjältes liv. Chefsdirigent Daniel Harding leder Sveriges Radios symfoniorkester i detta mastodontverk från 1899. För den tyske kompositören Max Bruch hade violinen nästan en hjältestatus, då han ansåg att det kunde ”sjunga en melodi bättre än ett piano, och melodin är musikens själ.” Han var nära vän med flera av 1800-talets mest framstående violinister och skrev nio verk för instrumentet, men det är den första konsert op. 26 i g-moll från 1866 som har blivit ett av hans mest kända. I kvällens konsert tar det unga svensk-norska stjärnskottet Johan Dalene sig an Bruchs opus.

Medverkande

Musiken

Ungefärlig konsertlängd: 2 tim inklusive paus

Om konserten

Den tyske kompositören Max Bruch var något av ett underbarn. Redan från nio års ålder började han komponera och en septett som han skrev två år senare visar på tidiga kännetecken för hans senare musikaliska stil. Från 1865 till 1867 var Bruch anställd som musikdirektör på hovet i Koblenz och det var här som han skrev sin första violinkonsert, vilket kom att bli hans mest kända som kompositör. Bruch var nära vän, och tog inspiration ifrån dåtidens kända violinister, inklusive Joseph Joachim och Willy Hess, och kom att skriva inte mindre än nio verk för violin, varav 3 konserter, ett instrument han ansåg vara det bästa för att ”sjunga en melodi”. Och det var melodier som var Bruchs fokus i musiken. I den första violinkonserten i g-moll blir det speciellt tydligt i den andra satsens adagio, av många ansedd som konsertens hjärta.

Det första framförandet av konserten gjordes av violinisten Otto von Königslow och med Bruch själv som dirigent 1866. Tillsammans med Joseph Joachim gjorde Bruch dock därefter stora revideringar och det är versionen från 1867 som idag främst framförs. Bruch blev en uppskattad lärare inom komposition men hans verk nådde aldrig någon större framgång, mycket på grund av hans frispråkiga aversion mot den nya tyska skolan med Richard Wagner och Franz Liszt som främsta förespråkare.

Richard Strauss var även han något av ett underbarn men blev till skillnad från Bruch en hängiven Wagnerian och även framgångsrik som kompositör redan under sin levnad.  Strauss symfoniska dikt Ein Heldenleben från 1898 var en uppföljare till Don Quixote som färdigställdes året innan. Båda dikterna avhandlar och kritiserar på ett komiskt sätt hjältar och antihjältar, men om handlingen i Don Quixote är hämtad från Cervantes roman om den glömske riddaren och hans hjälpreda Sancho Panza, så tog Strauss inspiration från sitt eget liv och jag för hjälten i Ein Heldenleben. Många har tolkat verket som ett uttryck för Strauss artistiska egoism, inte minst då han i den femte delen citerar sina tidigare tondikter. Men det finns även idéer om att man ska se det utifrån Friedrich Nietzsche tankar om kampen mellan individen och hans inre och yttre världar. Strauss själv menade att verket handlade om det maskulina hjälteidealet. Oavsett tolkning så är tondikten, vilken kom att bli Strauss sista, även musikaliskt tämligen heroisk.

Text: Bodil Hasselgren

sept.

02

Lördag 19:00

Entré till samtal ingår i konsertbiljetten

DATUM PASSERAT