arrow

DEN SVENSKA NÄKTERGALEN

Jenny Lind var Sveriges första internationella superstjärna med en enorm internationell beundrarskara. Här hyllas hon av två av dagens svenska operastjärnor: Elin Rombo, som 1999 tilldelades Jenny Lind-stipendiet, och Annie Ternström, fjolårets vinnare av Unga Artister. De tolkar bland annat några av Jenny Linds paradnummer som Höre Israel ur Mendelssohns Elias, Chacun le sait ur Donizettis Regementets dotter och Casta diva ur Bellinis Norma.

Längst västerut i USA, på vägen mellan San Francisco och El Dorado National Forest, ligger det gamla gruvsamhället Jenny Lind vid sjön Hogan. 450 mil norrut betar en hjord myskoxar på Jenny Lind-öns starrgräsängar i kanadensiska Nunavut i Norra ishavet. I en annan del av världen bolmar rök och ånga ur ett ståtligt Jenny Lind-lokomotiv på en historisk järnväg i England. Men vem var Jenny Lind, den svenska näktergalen?

1820 föddes Johanna Maria Lind, en av de största svenska stjärnorna någonsin. Hon kallades aldrig något annat än Jenny. Det är svårt att riktigt förstå hur avgudad denna unga sångerska var. Hon var nyss fyllda 29 år när hon pensionerade sig från operascenen, efter att ha nått enorm internationell berömmelse på de fem år som gått sedan hon debuterade i Berlin 1844. H.C. Andersen sade om henne att ingen annan hade haft ett så förädlande inflytande över honom som poet: ”Hon öppnade dörren till konstens heliga rum för mig.”

Jenny Lind började som elev på Kungliga Operan när hon var nio år gammal, fem år under lägsta intagningsålder. Med sina egna ord var hon ”en liten, ful, brednosig, skygg, tafatt, alldeles i växten tillhopaslagen flickunge”. Men sjunga kunde hon, som ingen annan, och hennes debut som Agathe i Friskytten vid 17 års ålder tog andan ur publiken. Hon hade ett oerhört driv, en unik röst, fantastisk koloratur och ett diminuendo som försvann i intet. Hon hade en intensiv närvaro på scenen och i livet. Men hon upplevde även stark ångest inför att framträda och kunde bli tvär och elak mot sina närmaste.

Året efter sin sista operaföreställning gav hon sig ut på den USA-turné som skulle sätta spår i omvärlden så till den grad att hennes namn fortfarande är känt nästan 200 år senare. Vid ankomsten i New York möttes hon av 30 000 jublande människor och landsteg i ett blomsterregn. Turnémanagern, den legendariske entreprenören P.T. Barnum, sålde konsertbiljetter på auktion och den djupt religiösa Jenny Lind skänkte nästan alla sina ofattbara inkomster efter turnén till välgörande ändamål.

Men vad är Jenny Lind för oss i dag? Bara en skimrande fantasi eller ett ansikte på en sedel, eller kan hon öppna dörren till konstens heliga rum även för oss? Inför 200-årsjubileet år 2020 av Jenny Linds födelse utforskar Sveriges Television och Sveriges Radios Symfoniorkester hennes liv och karriär i både en dramadokumentär och denna konsert med pärlor ur hennes magnifika repertoar.

Text: Janna Vettergren


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER Skriv ut

Medverkande

 

Sveriges Radios Symfoniorkester är en av Europas mest mångsidiga orkestrar. Repertoaren innefattar såväl de stora klassiska verken som spännande ny musik. I samarbeten med tonsättare, dirigenter och solister finns en ständig strävan att bryta ny mark. Orkesterns omfångsrika och högklassiga musicerande har belönats med ett otal priser och lovord och de gör regelbundna gästspel på internationella festivaler och konserthus. ”Orkestern har en unik kombination av ödmjukhet, sensibilitet och musikalisk fantasi” säger Daniel Harding, chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester. ”Jag har aldrig haft en konsert med Radiosymfonikerna där de inte spelat som om det gällde livet!” fortsätter han. Den första radioorkestern bildades 1925, samma år som Radiotjänst började sina sändningar. Alltsedan dess har orkesterns konserter sänts i Sveriges Radios. Sveriges Radios Symfoniorkester fick sitt nuvarande namn 1967 och har genom åren haft framstående chefsdirigenter som Sergiu Celibidache, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen.

Radiokören är som en bergsbestigare i musikvärlden. Flera hundra år av svensk a cappella-tradition i kombination med framåtsträvande och kulturellt mångsidig repertoar, liksom samarbeten med några av världens bästa dirigenter, har etablerat Radiokören som en av de främsta ensemblerna i sitt slag. Genom Sveriges Radio P2 når kören inte bara konsertpubliken utan också en mängd lyssnare i etern och på webben.

I maj 1925 hade Radiokören sin allra första konsert och ribban lades högt redan från början. När ensemblen grundades var ett av dess uppdrag att ”verka på en hög ideell, kulturell och konstnärlig nivå”. Den legendariske körledaren Eric Ericson utvecklade kören till en världsberömd ensemble och under hans ledning lockades tonsättare som Paul Hindemith, Frank Martin och Igor Stravinsky till Stockholm. Där fick de höra sin musik framförd som de aldrig hört den tidigare. Även svenska tonsättare skrev körmusik på nya sätt, inspirerade av den unika ensemblens möjligheter.

I januari 2011 utsågs Radiokören till en av världens tio bästa körer av den brittiska tidskriften Gramophone. Körens skivinspelningar har belönats med exempelvis det prestigefyllda Edison Klassiek (Mass & Motets, 2015) och Diapason d’Or (Nordic Sounds, 2011). Regelbundna turnéer hör till körens verksamhet och vid utdelningen av Musikexportpriset 2010 belönades ensemblen med regeringens hederspris för att de ”under mer än ett halvsekel satt den svenska körmusiken på kartan”. I november 2017 gästade Radiokören Lincoln Center i New York City tillsammans med Svenska Kammarorkestern och dirigent Thomas Dausgaard med Beethovens Missa solemnis. I april 2018 gjorde de Mozarts Mässa c-moll med Berlinfilharmonikerna under ledning av Daniel Harding vid tre utsålda konserter och tidningen Tagesspiegel skrev: ”Det är med rätta kören anses vara en av de bästa av sitt slag.”

Under säsongen 2018–2019 kommer Radiokören och Sveriges Radios Symfoniorkester att göra flera storslagna verk för kör och orkester, som Mendelssohns Die erste Walpurgisnacht och Brahms Ein deutsches Requiem. Naturligtvis hyllar kören sin tidigare chefsdirigent, Eric Ericson, med en jubileumskonsert helt i Ericsons egen anda med banbrytande ny musik och portalverk ur körrepertoaren. Samarbetet med Jacob Mühlrad fortsätter med ett nytt uruppförande i november 2018, det mångbottnade stycket Time. Under säsongen uruppför Radiokören även spännande ny musik av Ylva Skog, Malin Bång, Lisa Streich och högaktuella Raminta Šerkšnytė. I april 2019 väntar en gränsöverskridande konsert med den prisbelönade sångerskan Ane Brun och dirigent Hans Ek. Ett nytt år fyllt av överraskningar och fantastisk musik.

Marc Korovitch är chefsdirigent för Paris ungdomskör, Jeune chœur de Paris, och arbetar regelbundet med bland andra Franska radions kör och den framstående franska kören Accentus. Med SWR Vokalensemble har han bland annat spelat in Ravels Daphnis och Chloé och framfört Berlioz Romeo och Julia, även tillsammans med NDR Chor. 2017 deltog Korovitch och kören Accentus vid invigningen av det nya konserthuset La Seine Musicale i Paris. Han uppträder vid festivaler runt om i världen som Mozartwoche i Salzburg, Festival de Radio-France i Montpellier, Mostly Mozart Festival i New York och Recontres Musicales i Évian i Frankrike.

Dirigenten Evan Rogister är chefsdirigent vid Washington National Opera och för Kennedy Center Opera House orkester. I Sverige har han uppträtt vid såväl Kungliga Operan i Stockholm som på GöteborgsOperan och Malmö Opera. För närvarande leder han ett femårsprojekt med Wagners Nibelungens ring på GöteborgsOperan. Han debuterade nyligen på Bolsjojteatern med Puccinis La Bohème och vid Metropolitan Opera med Mozarts Trollflöjten. Han har även satt upp Wagners Rienzi på Deutsche Oper och har återkommande samarbeten med såväl Norrköpings symfoniorkester som l’Orchestre National du Capitole de Toulouse. Rogister är dessutom utbildad som trombonist och barytonsolist vid Indiana University och Juilliard i USA

Hovsångerskan Elin Rombo har en mängd operaroller såväl som prinsdop, kungafirande och Nobelprisutdelningar på sin meritlista. Hon debuterade på Kungliga Operan under studietiden vid Operahögskolan och slog igenom med en specialskriven roll i Sven-David Sandströms Batsheba. Våren 2019 gör hon både drottningen i Szymanowskis Kung Roger och huvudrollen i Léhars Glada änkan på Kungliga Operan. Bland andra framstående roller finns Agnès i George Benjamins Written on Skin på Nederlandse Opera, huvudrollen i Helmut Oehrings AscheMOND oder The Fairy Queen på Staatsoper Berlin. Som konsertsångerska har hon även gjort verk som Brahms Ein deutsches Requiem med Chicago symfoniorkester och både Schuberts Mässa G-dur och Mozarts Requiem med Orchestre de Paris.

Sopranen Annie Ternström vann våren 2018 tävlingen Unga Artister. Året innan tilldelades hon Joel Berglunds stipendium för unga sångstuderande. Hon har bland annat uppträtt med Stockholm Concert Orchestra i Steve Dobrogosz Reqiuem och med Högalids kammarorkester och Voices of Humanity i Vivaldis Gloria. Hon har även uppträtt på Confidencen, Ulriksdals slottsteater.