arrow

JOHAN DALENE I MENDELSSOHNS VIOLINKONSERT

Richard Strauss Metamorfoser är – som titeln anger – ett verk som ständigt förändras. I den suggestiva klangvärlden hörs efterkrigstidens kärvhet liksom spår av Beethovens dramatiska tredje symfoni, Eroica. Lika emotionellt medryckande är Felix Mendelssohns violinkonsert, skriven 100 år före Metamorfoser och här tolkad av det unga stjärnskottet Johan Dalene. Konsertmästare Malin Broman leder Radiosymfonikerna genom en konsert genomsyrad av kraftfulla känslor.

Konserten sänds på Valborgsmässoafton, 30 april kl 19:00 på Berwaldhallen Play samt i Sveriges Radio P2.

”Jag skulle vilja skriva en konsert för dig i vinter. I mitt huvud surrar en i e-moll, vars början inte lämnar mig någon ro.” Så skrev en 29-årig Felix Mendelssohn i ett brev till ungdomsvännen och violinisten Ferdinand David sommaren 1838. Men det skulle dröja ytterligare sex år innan verket låg färdigt, och först i mars 1845 fick konserten ett bejublat uruppförande i Leipzig med Ferdinand David som solist.

Än idag är Mendelssohns briljanta och smäktande stycke en av de mest älskade violinkonserterna världen över och det är verkligen inte svårt att förstå varför. I sitt verk lyckades den tyske tonsättaren inbegripa det mesta. Musiken flödar över av andlöst vackra och lyriska melodier, men här hörs även rytmisk lekfullhet och virtuost halsbrytande passager som sätter solisten på tuffa prov.

Violinisten Johan Dalene är trots sin unga ålder – han fyller 21 i år – redan mitt uppe i en strålande internationell karriär och han har vunnit första pris vid närmare tio internationella tävlingar. Radiosymfonikernas konsertmästare Malin Broman har tidigare gjort uppmärksammade framföranden av Mendelssohns musik i Berwaldhallen. Efter en konsert med hans första symfoni skrev Dagens Nyheters recensent Martin Nyström att Broman och orkestern fick musiken ”att lätta från marken och virvla fram med bibehållet behag.”

Etthundra år efter att Mendelssohns konsert uppförts i Leipzig, lade den då 80-årige Richard Strauss sista handen vid sitt verk Metamorfoser. Bakom sig hade han en lång, lysande karriär som dirigent och tonsättare, men fortfarande på ålderns höst var skaparkraften obruten. Under de sista åren av sitt liv skrev han flera verk som räknas till de yppersta i hans produktion, däribland sångerna Vier Letzte Lieder och Metamorfoser för 23 solostråkar.

Vid tiden för komponerandet var Strauss sysselsatt med att läsa Goethes samlade verk och det var förmodligen via den tyske författaren som han hittade titeln för sitt eget verk. Goethe använde termen Metamorphosen för att illustrera människans andliga utveckling och i flera av hans sena dikter förekommer termen i titlarna. Men framför allt är Metamorfoser gripande sorgemusik. Med sin makalösa skicklighet som tonsättare använder Strauss på ett innovativt sätt orkesterns stråkar för att uttrycka sin bedrövelse över den förstörelse som andra världskrigets bombningar förorsakat. Den av honom själv så högt skattade tyska kulturvärld som han själv var en del av, låg nu i krigets slutskede i ruiner.

Axel Lindhe


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER
Skriv ut

Medverkande

 

Sveriges Radios Symfoniorkester är känd i hela världen som en av Europas mest mångsidiga orkestrar med spännande, mångfasetterad repertoar och ständig strävan efter att bryta ny mark. Orkesterns högklassiga musicerande liksom samarbeten med världens främsta tonsättare, dirigenter och solister har belönats med otaliga priser och lovord.

Sedan 1979 är Sveriges Radios Symfoniorkesters hemmascen Berwaldhallen, Sveriges Radios konserthus. Förutom konsertpubliken når orkestern varje vecka miljontals lyssnare i etern och på webben genom Klassiska konserten i P2. Flera av orkesterns konserter visas också på Berwaldhallen Play och i Sveriges Television, vilket ger publiken ytterligare möjligheter att komma riktigt nära en av världens bästa orkestrar.

”Orkestern har en unik kombination av ödmjukhet, känslighet och musikalisk fantasi” säger Daniel Harding, orkesterns chefsdirigent sedan 2007 och de senaste åren även orkesterns konstnärlige ledare. ”Jag har aldrig haft en konsert med Radiosymfonikerna där de inte spelat som om det gällde livet!” Orkestern är också stolt över att ha Klaus Mäkelä som förste gästdirigent sedan 2018.

Den första radioorkestern bildades 1925, samma år som Radiotjänst påbörjade sina sändningar. Sveriges Radios Symfoniorkester fick sitt nuvarande namn 1967. Genom åren har orkestern haft många framstående chefsdirigenter varav två, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, sedermera utnämnts till orkesterns hedersdirigenter, samt Valery Gergiev som gästat orkestern åtskilliga gånger och är medgrundare av Östersjöfestivalen.

Malin Broman är första konsertmästare i Sveriges Radios Symfoniorkester och en internationellt efterfrågad solist med gästspel hos bland andra Academy of St Martin in the Fields, BBC Scottish Symphony Orchestra, Sjællands Symfoniorkester och Göteborgs Symfoniker. Hon har varit konstnärlig ledare för Musica Vitae sedan hösten 2015 och efterträdde hösten 2019 Sakari Oramo som konstnärlig ledare för Mellersta Österbottens kammarorkester. Hon har även verkat som konstnärlig ledare med bland andra Trondheim Solistene, Oulu Sinfonietta, Gävle symfoniorkester och australiska ACO Collective.

Hon har de senaste åren uruppfört violinkonserter av Helen Grime, Britta Byström, Andrea Tarrodi och Daniel Nelson och spelat in både Carl Nielsens och Britta Byströms konserter på skiva. Hennes inspelning av Mendelssohns dubbelkonsert för violin och piano med Musica Vitae och Simon Crawford-Phillips Grammynominerades 2019. Hon har även gjort ett antal inspelningar med sin hyllade ensemble Kungsbacka Pianotrio, som givit mer än 700 konserter världen över och grundat Change Music Festival.

Sedan 2008 är hon ledamot i Kungl. Musikaliska akademien. Hon är även violaprofessor vid Edsbergs Musikinstitut. Våren 2019 mottog hon H.M. Konungens medalj av 8:e storleken för sina betydande insatser inom svenskt musikliv. Av Järnåkerfonden lånar hon en Stradivarius-violin från 1709 och en Bajoni-viola från 1861.

20-årige violinisten Johan Dalene har redan gjort stort intryck på de internationella scenerna. Han
framträder regelbundet med ledande orkestrar och i berömda konsertsalar såväl utomlands som
i Sverige. Han är vinnare av Den Norske Solistpris och blev förstapristagare i den prestigefyllda Carl Nielsen tävlingen 2019. Kommande säsonger innehåller solistuppdrag med de flesta stora skandinaviska orkestrarna liksom debut med Gewandhausorkestern Leipzig med Sakari Orami, Tjeckiska filharmonin med Franz Welser-Möst, Konzerthausorchester Berlin med Christoph Eschenbach samt recitaler i Wigmore Hall, London och Carnegie Hall, New York.

I april 2020, under nedstängningen av publika konserter till följd av Coronapandemin, framträdde
Johan i Bachs konsert för två fioler vid en bildsänd konsert tillsammans med Janine Jansen och
Sveriges Radios Symfoniorkester. Under säsongen 2020/21 är Johan utnämnd till Klassiska artisten i
Sveriges Radio P2 och Berwaldhallen. Säsongen 2021/22 är Johan utvald till Rising Star artist av European Concert Hall Organisation (ECHO). Han kommer under denna period att ge recitaler i många av Europas mest prestigefyllda konsertsalar såsom Musikverein i Wien, Het Concertgebouw i Amsterdam, L’auditori i Barcelona, Elbphilharmonie i Hamburg och Cité de la musique i Paris. Perioden 2019-2021 är Johan New Generation Artist på BBC Radio 3 och framträder då i recitaler, kammarmusikkonserter och som solist med samtliga BBC-orkestrar. Allt spelas in och sänds på BBC Radio 3.

Musiken

Ungefärliga tider

Felix Mendelssohn var nog från början, i linje med sitt förnamn, verkligen bland de lyckligaste av romantiker. Född med guldsked i mun, son till en rik bankir och sonson till en berömd filosof. En omgivning av världslig elegans, kärleksfullhet, förbehållslös uppmuntran och intellektuell stimulans. Han kom att få några av musikvärldens viktigaste jobb, gjorde massor för att återupprätta Johann Sebastian Bachs status, lyfte musikpedagogiken till nya höjder, liksom orkester- och körstandarden där han var verksam. Han skrev naturligtvis därtill en stor mängd odödlig musik. Och så dog han plötsligt, tre månader innan han skulle ha fyllt 39 år. Den älskade systern Fannys död kort dessförinnan kan möjligen ha påskyndat hans eget frånfälle.

Konserten i e-moll har kallats världens mest populära violinkonsert, hur man nu avgör det. Kanske kan man säga att den i unik grad omhuldas i alla tänkbara musikaliska kretsar, från stjärnsolister till forskare. Den skrevs till en för Mendelssohn mycket viktig och kär barndomsvän, den världsberömda virtuosen Ferdinand David, märkligt nog född i samma hus i Hamburg som tonsättaren. Mendelssohn kunde med tiden utse honom till konsertmästare i den minst sagt anrika Gewandhausorkestern i Leipzig, som han ledde. David blev givetvis glad över vännens per brev uttalade önskan att skriva en konsert för honom, men han fick vänta rätt länge på resultatet och tvingades ibland påminna om löftet. Ovanligt nog då det gällde den snabbskrivande Mendelssohn, som ofta beskyllts för att ha för lätt för sig. I sex år från och med 1838 ägnade han sig åt konserten från och till. Den fullbordades i Frankfurt 1844 och uruppförde av herrarna i Leipzig på våren följande år. En ögonblicklig succé som hållit i sig.

Konserten får sägas vara mer ”violinistisk” än exempelvis Beethovens och Brahms violinkonserter, men står samtidigt långt ifrån ett ytligt effektsökande. Den är lika mycket klassisk som romantisk, just som Mendelssohn själv. De tre satserna är på traditionellt vis var sin egen enhet, men de spelas utan avbrott. Ingen helt vanlig modell på sin tid, men det gällde väl att inte bryta förtrollningen.

Gunnar Lanzky-Otto

På ålderns höst skrev Strauss flera verk som räknas till hans förnämsta, som Vier Letzte Lieder, Oboekonserten och Metamorfoser. Eftervärlden har spekulerat i varför Strauss valde titeln Metamorfoser, men en trolig förklaring är att han hämtade termen från Goethe, som använde termen i sina växtteorier, i sina dikter och i sina tankar om människans andliga utveckling.

Däremot kan vi inte veta om Strauss med Metamorfoser avsåg mänsklig utveckling, eller om titeln anspelar på omvandlingar i musikalisk bemärkelse – som exempelvis hos Beethoven där ett enda tema ofta genomgår en musikalisk ”metamorfos”. Hur som helst står sig Strauss vemodiga musik på egna ben, som absolut musik. Strauss spinner skickligt en kromatisk väv, där olika teman flätas in i varandra i en intrikat kontrapunkt, vilket ger musiken en utsökt täthet. Ett motiv bär på släktskap med Beethovens femte symfoni, ett annat påminner om sorgmarschen i Eroicasymfonin, och i slutet låter Strauss celli och basar imitera Eroica-temat. I partituret tillfogade han här beteckningen ”In memoriam!”

Strauss avslöjade aldrig vems minne han åsyftade i sin tillägnan, men sannolikt är Metamorfoser en klagosång över en värld – den tyska kulturen –  som vid andra världskrigets slut låg slagen i spillror. I krigets slutskede förstördes många av Tysklands operahus där han själv hade verkat som dirigent och där hans operor hade haft sina premiärer. Några dagar efter att han lagt sista handen vid partituret, i april 1945, skrev Strauss i sin dagbok: ”Den mest fruktansvärda perioden i mänsklighetens historia har nått sin ände, det tolvåriga styret av bestialitet, okunnighet och antikultur under de största brottslingarna, under vilka Tysklands 2000 år av kulturell utveckling mötte sin undergång.”

Axel Lindhe

Ungefärlig konsertlängd: 50 min