arrow

INSTÄLLD - MÄNNISKAN OCH TRON

Begreppet tro är inte detsamma som religion. Tro är något personligt, något individuellt som många väljer att dela med sig av, men som många andra vill behålla som något privat. Radiokören och hedersdirigent Tõnu Kaljuste bjuder här på musik av två tonsättare med en stark tro: Arvo Pärt och Alfred Schnittke, båda kuvade under politiskt förtryck och båda med musiken som konstnärlig och andlig fristad. En andaktsfull och innerlig konsert som Radiokören veckan därpå ger vid mäktiga Elbphilharmonie i Hamburg.

Arvo Pärt hade på 1960-talet gjort sig omöjlig i det sovjetiska Estland genom verket Credo som inte var i enlighet med den officiella ideologin. Han fortsatte emellertid sin andliga och musikaliska resa och landade så småningom, andligen i den ortodoxa kyrkan och musikaliskt i det han kallar tintinnabulism av latinets ”tintinnabuli”, små klockor. Alfred Schnittke hade vänt sig bort från den stränga tolvtonstekniken och, som han själv uttryckte det, nått ändstationen med det överfulla modernistiska tåget och bestämt sig för att kliva av. Båda tonsättarna intog efter en tids tystnad åter tonsättarscenen med en ny inställning till komponerandet och en ny röst.

Texten i And I heard a voice… är hämtad från Uppenbarelseboken: ”Saliga de döda som härefter dör i Herren. Ja, säger Anden, de skall få vila efter sina mödor, ty deras gärningar följer med dem.” I den estniska bibeltexten som Pärt använt översätts ordet vila till ”hingama”, som också kan betyda att andas. Pärt inspirerades av tanken att människor som gått bort kan vila, men ändå ”andas” i betydelsen att fortsätta leva och finnas bland oss, liksom deras verk.

I Nunc dimittis stämmer den fromme Symeon upp då Jesus blir förd till honom i templet. Därmed infrias den helige Andes löfte att han ska få se Messias innan han dör. Tillsammans med Magnificat, Marias lovsång, utgör Nunc dimittis navet för den anglikanska mässan. Om Pärts Magnificat har den engelske dirigenten Paul Hillier sagt att ”musiken är ett perfekt uttryck för den jublande moderns ömma glädje” och att det ”visar tintinnabulism på sitt mest förfinade sätt”.

Dopo la vittoria, efter segern, inleds med orden: ”Sankt Ambrosius skapade denna ceremoniella hymn efter segern över Arianerna…” Hymnen ifråga är Te Deum och vidare beskrivs hur Ambrosius när han döper Augustinus utbrister i samma hymn medan Augustinus utan att tveka sjunger med. Texten är hämtad från ett uppslagsverk om kyrkosång från 1902. Pärt var fascinerad och djupt påverkad av scenen med två av kristendomens giganter som fulla av glädje och inspiration brister ut i sång. Stycket skrevs på uppdrag av staden Milano med anledning av 1 600-årsjubiléet av Ambrosius död och uppfördes av Radiokören och Tõnu Kaljuste i Milano 1997.

Alfred Schnittke blandade, ibland ganska vilt, musik från olika epoker och stilar. Hans storslagna Konsert för kör är däremot fast knuten till den rysk-ortodoxa musiken. Men jämte melodierna i liturgisk tradition kastar såväl barockens mästare som Mahler, Sjostakovitj och Ives sina skuggor över musiken. Schnittke ville skapa ett verk med ”djupa rötter”, en tanke som kommer till uttryck i styckets relation till den ryska traditionen. Med moderna inslag som klusterackord utvecklar han traditionen och uttrycker samtidigt sin egen konstnärliga röst.

Texten är skriven av den armeniske munken, poeten och mystikern Gregorius av Narek som levde på 900-talet. Schnittke har tonsatt avsnitt ur hans bönbok med så kallade klagovisor där Gregorius söker svaret på den ganska tungt vägande frågan: ”Vad kan vi människor erbjuda Gud, vår skapare, som redan har allt och vet allting bättre än vi någonsin skulle kunna uttrycka det?”

Text: Karin Ekedahl


RADIOKÖREN

dot 2019/2020

Skriv ut

Medverkande

 

&

Radiokören består av 32 professionella sångare som tillsammans bildar ett unikt och dynamiskt instrument, hyllat av musikälskare och kritiker världen över. Radiokören möter publiken på sin hemmascen i Berwaldhallen, Sveriges Radios konserthus, liksom i konsertsalar runt om i landet och på turnéer i hela världen. Dessutom når de miljontals lyssnare i Sveriges Radio P2, på Berwaldhallen Play och internationellt genom EBU.

Sedan 2020 är Radiokörens chefsdirigent den flerfaldigt prisbelönade lettiske kördirigenten Kaspars Putniņš. Sedan januari 2019 är den franske orkester- och kördirigenten Marc Korovitch kormästare för Radiokören, med ansvar för ensemblens vokala utveckling.

Radiokören bildades 1925, samma år som radion påbörjade sina sändningar, och gav sin första konsert i maj det året. I körens omfångsrika skivkatalog finns en mängd kritikerrosade och prisbelönade inspelningar. Hösten 2023 släpptes Kaspars Putniņš första skiva med Radiokören: Robert Schumanns Missa sacra, inspelad med organisten Johan Hammarström.

Tõnu Kaljuste är bekant för den svenska publiken efter sin tid som Radiokörens chefsdirigent åren 1994–2001. I november 2019 utnämndes han till hedersdirigent för Radiokören, en ensemble som fortfarande står honom nära. Han är konstnärlig ledare för Tallinns kammarorkester och Tallinn Philharmonic Society, chefsdirigent för Nederländska kammarkören och sedan 2004 konstnärlig ledare för estniska operafestivalen Nargen Festival. Kaljuste har bidragit starkt till att öppna de nordiska öronen för musik från de baltiska länderna. Han är en erkänd uttolkare av bland andra Arvo Pärt, Veljo Tormis, Alfred Schnittke och Krzysztof Penderecki och har arbetat nära flera av Europas främsta moderna tonsättare. Han grundade med drygt tio års mellanrum Estlands filharmoniska kammarkör och Tallinns kammarorkester, som båda blivit mycket framgångsrika och uppträder på världens stora konsertscener och festivaler. Han har gjort flera prisbelönade inspelningar som Grammy-belönade Adam’s Lament.

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 40 min inkl. paus

Konsertprogram:
Arvo Pärt: And I heard a voice…
Arvo Pärt: Nunc dimittis
Arvo Pärt: Da pacem Domine
Arvo Pärt: Dopo la vittoria
Arvo Pärt: Magnificat
Alfred Schnittke: Konsert för kör

Här kan du följa  Sveriges Radio Berwaldhallens senast uppdaterade information om coronaviruset