arrow

MUSIKEN BERÄTTAR: GERONTIUS DRÖM

Tillsammans med Händels Messias och Brittens War Requiem är Elgars Gerontius dröm ett av de viktigaste brittiska musikverken som skrivits. Den starka texten, skriven av den nyligen helgonförklarade engelska teologen och poeten John Henry Newman, berättar om en döende man vars livsgärningar rannsakas inför Gud. Elgar förenar i musiken brittisk elegans med Wagnersk detaljrikedom på ett drabbande sätt. Missa inte Berwaldhallen-premiären av detta med rätta omåttligt populära verk. Fredagens konsert direktsänds med bild på Play.

Lyssna till minipodden om Gerontius dröm av Edward Elgar här

 

Det är utan att överdriva en stor händelse när Berwaldhallen nu för första gången ger Edward Elgars magnifika Gerontius dröm som räknas bland Elgars främsta verk. Tre välrenommerade sångare bär upp solistpartierna: tenoren Andrew Staples som nyligen spelat in Gerontius dröm med Staatskapelle Berlin och Daniel Barenboim, mångsidige barytonen Simon Keenlyside som liksom Staples gästat Berwaldhallen flera gånger tidigare, och hyllade mezzosopranen Ann Hallenberg som nyligen tillträtt som Artist in Residence vid Drottningholms Slottsteater.

Elgar, som var troende katolik, valde själv den omtyckte engelske kardinalen John Henry Newmans dikt The Dream of Gerontius som grund för verket. Newman konverterade till katolicismen i vuxen ålder och utforskar i dikten den katolska tron på själens färd från dödsögonblicket genom paradiset till Gud och vidare till skärselden för att renas. Newman var en respekterad teolog under sin livstid och ägnade mycket tid åt att hjälpa fattiga och sjuka. Söndagen den 13 oktober helgonförklaras han av påve Franciskus, en betydelsefull händelse som gör detta framförande än mer angeläget.

Första delen av verket skildrar den ångestfyllde Gerontius – namnet kommer från grekiskans ’geron’, som betyder gammal man – som ligger för döden i kretsen av sina vänner. De ber till Maria, till apostlarna och änglarna om nåd för Gerontius själ. Själv är han fylld av ångest och skräck inför döden, men en präst uppmanar honom att gå vidare: ”Go forth upon thy journey, Christian soul!”

I andra delen leds Gerontius själ av en ängel till mötet med Gud. På vägen passerar de onda andar och demoner som väntar på att ta med de dömda till Helvetet. Ängeln som besökte Jesus i Getsemane utlovar glädje men varnar för smärtan i Jesu lidande. Från jorden ekar ännu rösterna från Gerontius närmaste: ”Be merciful, be gracious; spare him, O Lord.” I ett våldsamt instrumentalt utbrott döms Gerontius själ av Gud på ett ögonblick och till slut får Gerontius möta kören av själar i den renande skärselden, med löfte om frälsning.

Uruppförandet av Gerontius dröm i Birminghamn 3 oktober 1900 blev ett misslyckande på grund av en illa förberedd kör och sjuka solister. Musiker och kritiker såg dock storheten i verket och när det sattes upp i Düsseldorf och sedan London åren därpå slog det igenom på allvar. Richard Strauss hyllade Elgar som den engelska musikens förnyare och i tyska tidningar beskrevs Elgar som ”en av den moderna tidens musikaliska ledargestalter”. I Sverige framfördes Gerontius dröm sannolikt för första gången 1904 på Kungliga Operan under ledning av ingen mindre än Wilhelm Stenhammar. 1912 gavs det igen, då i Hedvig Eleonora kyrka i Stockholm med Hugo Alfvén som dirigent.

Text: David Saulesco och Henry Larsson


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER arrow RADIOKÖREN Skriv ut

Medverkande

 

Sveriges Radios Symfoniorkester är en av Europas mest mångsidiga orkestrar. Repertoaren innefattar såväl de stora klassiska verken som spännande ny musik. I samarbeten med tonsättare, dirigenter och solister finns en ständig strävan att bryta ny mark. Orkesterns omfångsrika och högklassiga musicerande har belönats med ett otal priser och lovord och de gör regelbundna gästspel på internationella festivaler och konserthus. ”Orkestern har en unik kombination av ödmjukhet, sensibilitet och musikalisk fantasi” säger Daniel Harding, chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester. ”Jag har aldrig haft en konsert med Radiosymfonikerna där de inte spelat som om det gällde livet!” fortsätter han. Den första radioorkestern bildades 1925, samma år som Radiotjänst började sina sändningar. Alltsedan dess har orkesterns konserter sänts i Sveriges Radios. Sveriges Radios Symfoniorkester fick sitt nuvarande namn 1967 och har genom åren haft framstående chefsdirigenter som Sergiu Celibidache, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen.

Radiokören är som en bergsbestigare i musikvärlden. Flera hundra år av svensk a cappella-tradition i kombination med framåtsträvande och kulturellt mångsidig repertoar, liksom samarbeten med några av världens bästa dirigenter, har etablerat Radiokören som en av de främsta ensemblerna i sitt slag. Genom Sveriges Radio P2 når kören inte bara konsertpubliken utan också en mängd lyssnare i etern och på webben.

I maj 1925 hade Radiokören sin allra första konsert och ribban lades högt redan från början. När ensemblen grundades var ett av dess uppdrag att ”verka på en hög ideell, kulturell och konstnärlig nivå”. Den legendariske körledaren Eric Ericson utvecklade kören till en världsberömd ensemble och under hans ledning lockades tonsättare som Paul Hindemith, Frank Martin och Igor Stravinsky till Stockholm. Där fick de höra sin musik framförd som de aldrig hört den tidigare. Även svenska tonsättare skrev körmusik på nya sätt, inspirerade av den unika ensemblens möjligheter.

I januari 2011 utsågs Radiokören till en av världens tio bästa körer av den brittiska tidskriften Gramophone. Körens skivinspelningar har belönats med exempelvis det prestigefyllda Edison Klassiek (Mass & Motets, 2015) och Diapason d’Or (Nordic Sounds, 2011). Regelbundna turnéer hör till körens verksamhet och vid utdelningen av Musikexportpriset 2010 belönades ensemblen med regeringens hederspris för att de ”under mer än ett halvsekel satt den svenska körmusiken på kartan”. I november 2017 gästade Radiokören Lincoln Center i New York City tillsammans med Svenska Kammarorkestern och dirigent Thomas Dausgaard med Beethovens Missa solemnis. I april 2018 gjorde de Mozarts Mässa c-moll med Berlinfilharmonikerna under ledning av Daniel Harding vid tre utsålda konserter och tidningen Tagesspiegel skrev: ”Det är med rätta kören anses vara en av de bästa av sitt slag.”

Under säsongen 2018–2019 kommer Radiokören och Sveriges Radios Symfoniorkester att göra flera storslagna verk för kör och orkester, som Mendelssohns Die erste Walpurgisnacht och Brahms Ein deutsches Requiem. Naturligtvis hyllar kören sin tidigare chefsdirigent, Eric Ericson, med en jubileumskonsert helt i Ericsons egen anda med banbrytande ny musik och portalverk ur körrepertoaren. Samarbetet med Jacob Mühlrad fortsätter med ett nytt uruppförande i november 2018, det mångbottnade stycket Time. Under säsongen uruppför Radiokören även spännande ny musik av Ylva Skog, Malin Bång, Lisa Streich och högaktuella Raminta Šerkšnytė. I april 2019 väntar en gränsöverskridande konsert med den prisbelönade sångerskan Ane Brun och dirigent Hans Ek. Ett nytt år fyllt av överraskningar och fantastisk musik.

Mikaeli kammarkör är en av Sveriges mest framstående körer, med en bred och avancerad repertoar. Den stockholmsbaserade kören består av 32 erfarna sångare och leds sedan starten 1970 av Anders Eby, professor i kördirigering och internationellt verksam dirigent och pedagog. Passionen för svensk körmusik har lett till ett stort antal uruppföranden, beställningsverk och personliga relationer till våra största körtonsättare. Kören och dess dirigent har också ett intresse för historisk musik som bidragit till den stora bredden i reportertoaren; publiken har fått höra allt ifrån kvinnliga 1800-talstonsättare till renässanspolyfoni. Under åren har körens samarbete med svenska orkestrar och solister varit omfattande och djupt. Mikaeli kammarkör har medverkat på 24 skivinspelningar, otaliga radiosändningar samt konserter och uppsättningar på flera av Stockholms största scener. I en strävan att föra sin tradition vidare har kören också under många år arrangerat workshops och masterclasses med unga dirigenter. Under nära 50 verksamma år har kören varit en institution i svenskt körliv. Sedan juli 2018 verkar Mikaeli kammarkör som en fristående konstnärlig grupp.

S:t Jacobs vokalensemble är en blandad kör med omkring 40 medlemmar som grundades 2007 som en ungdomskör. Sedan starten leds kören av Mikael Wedar. Kören uppträder företrädesvis i S:t Jacobs kyrka och i Storkyrkan i Stockholm och ger både egna konserter samt deltar i mässor och andra högtider. Vokalensemblen är flerfaldigt prisbelönad vid åtskilliga internationella körfestivaler. Bland annat vann de Grand Prix vid Slovakia Cantat i Bratislava 2010, tog hem fem utmärkelser vid Concurso Coral de Tolosa i Baskien 2013 och vann guldmedalj vid European Grand Prix i Debrecen våren 2014. Ensemblen turnerar även utomlands och har uppträtt i exempelvis Hongkong, Frankrike och Ryssland.

Daniel Harding är Sveriges Radios Symfoniorkesters chefsdirigent sedan 2007. Han är även avgående chefsdirigent för Orchestre de Paris, konstnärlig ledare för Anima Mundi-festivalen i Pisa och hedersdirigent hos Mahler Chamber Orchestra, som han jobbat med i över 20 år. Harding gästar regelbundet framstående orkestrar som Wienfilharmonikerna, Staatskapelle Dresden och Concertgebouworkestern i Amsterdam. Han har gjort flera prisbelönade skivinspelningar som Grammy-belönade Billy Budd av Benjamin Britten med London Symphony Orchestra och Beethovens Pianokonsert nr 3 och 4 med Sveriges Radios Symfoniorkester och Maria João Pires.

Harding började spela trumpet som barn, men i tonåren tog intresset för dirigering över. Som sjuttonåring satte han upp Arnold Schönbergs Pierrot Lunaire med några studiekamrater, vilket ledde till jobb som assistent åt Sir Simon Rattle vid Birminghams symfoniorkester i ett år. Han avslutade sin tid med att själv leda orkestern, vilket blev hans professionella debut som dirigent.

I augusti 2018 avslutade Daniel Harding och Sveriges Radios Symfoniorkester den prestigefyllda Edinburgh International Festival med Mahlers storslagna Symfoni nr 8 tillsammans med internationella stjärnsolister som Karen Cargill och Christopher Maltman. I september gästade de Anima Mundi-festivalen i Pisa och i november åker orkestern på en omfattande Europaturné med konserter i bland annat Tyskland, Österrike och Schweiz. Harding är även en eftertraktad operadirigent med återkommande engagemang vid exempelvis La Scala i Milano, Wiener Staatsoper och festivalen i Aix-en-Provence.

Harding är angelägen att utbilda och inspirera sin publik. Han vill att barn och ungdomar själva skall få uppleva musiken med instrument i händerna och att publiken får en fördjupad relation till – och därmed också förståelse av – musiken. ”Jag vill förmedla att musik är mer än en kort förströelse,” säger Harding. ”Den är en del av våra liv och jag tror att när publiken blir medveten om det kommer de att lyssna på ett annat sätt.”

Ängeln

Mezzosopranen Ann Hallenberg tog världen med storm när hon på en dags varsel gick in i Händels Tidens och desillusionens triumf på Opernhaus Zürich 2003. Hon uppträder regelbundet på scener och festivaler runt om i världen med en mängd stora roller på sin repertoar. Nyligen gjorde hon Mahlers Kindertotenlieder i Wien och Salzburg, Bachs Matteuspassion i Amsterdam, rollen som Giulietta i Niccolò Antonio Zingarellis Romeo och Julia på Theater an der Wien och Teseo i Händels Ariadne på Kreta på Opernhaus Halle. Hon har gjort mer än 40 inspelningar, belönades med Best Operatic Recital vid International Opera Awards 2016 för albumet Agrippina och har rönt stor framgång med sitt senaste album, Carnevale 1729.

Gerontius

Engelske tenoren Andrew Staples är en flitig konsertsångare som uppträtt med dirigenter som Simon Rattle, Daniel Harding, Andrew Manze och Robin Ticciati. Närmast har han gjort Froh i Wagners Rhenguldet på Royal Opera House i London, europaturné med Orchestra of the Age of Enlightenment och Simon Rattle med Bachs Johannespassion samt Brittens War Requiem med Orchestre de Paris och Daniel Harding. Dessutom väntar debuter på såväl Deutsche Staatsoper och Metropolitan Opera. Andrew Staples är också en ofta återkommande gäst i Berwaldhallen. Våren 2020 medverkar han i Beethovens Missa solemnis och Symfoni nr 9, liksom Edward Elgars mäktiga kantat Gerontius dröm. Under Östersjöfestivalen 2019 var han en av flera stjärnsolister som gjorde Bachs Matteuspassion under ledning av Alan Gilbert. Han debuterade vid Royal Opera House i London som Jacquino i Beethovens Fidelio och har där sedan dess gjort bland annat Flamand i Strauss Capriccio och Artabenes i Thomas Arnes Artaxerxes. Han har spelat in flera stora dramatiska verk på skiva, däribland John Adams opera Doctor Atomic och Bohuslav Martinůs oratorium Gilgamesheposet.

Prästen och Dödsångestens ängel

Engelska barytonen Sir Simon Keenlyside är flerfaldigt prisbelönad, ständigt eftertraktad på såväl de stora opera- som konsertscenerna. Nyligen har han gjort titelrollerna i både Mozarts Don Giovanni och Verdis Rigoletto vid Bayerische Staatsoper, Giorgio i Verdis La traviata och Ford i Falstaff vid Wiener Staatsoper, greven i Mozarts Figaros bröllop vid Royal Opera House och Wolfram i Wagners Tannhäuser vid Deutsche Oper. Han debuterade 1988 vid Staatsoper Hamburg som greven i Figaros bröllop, var under sex år fast medlem av ensemblen vid Scottish Opera i Glasgow och har medverkat vid uruppsättningarna av såväl Thomas Adès The Tempest 2004 och Lorin Maazels 1984 året därpå. På hans repertoar finns även exempelvis Marcello i Puccinis La Bohème, titelrollen i Brittens Billy Budd samt både Golaud och Pelléas i Debussys Pelléas och Mélisande.

Musiken

Ungefärliga tider

Det är utan att överdriva en stor händelse när Berwaldhallen nu för första gången ger Edward Elgars magnifika Gerontius dröm som räknas bland Elgars främsta verk. Tre välrenommerade sångare bär upp solistpartierna: tenoren Andrew Staples som nyligen spelat in Gerontius dröm med Staatskapelle Berlin och Daniel Barenboim, mångsidige barytonen Simon Keenlyside som liksom Staples gästat Berwaldhallen flera gånger tidigare, och hyllade mezzosopranen Ann Hallenberg som nyligen tillträtt som Artist in Residence vid Drottningholms Slottsteater.

Elgar, som var troende katolik, valde själv den omtyckte engelske kardinalen John Henry Newmans dikt The Dream of Gerontius som grund för verket. Newman konverterade till katolicismen i vuxen ålder och utforskar i dikten den katolska tron på själens färd från dödsögonblicket genom paradiset till Gud och vidare till skärselden för att renas. Newman var en respekterad teolog under sin livstid och ägnade mycket tid åt att hjälpa fattiga och sjuka. Söndagen den 13 oktober helgonförklaras han av påve Franciskus, en betydelsefull händelse som gör detta framförande än mer angeläget.

Första delen av verket skildrar den ångestfyllde Gerontius – namnet kommer från grekiskans ’geron’, som betyder gammal man – som ligger för döden i kretsen av sina vänner. De ber till Maria, till apostlarna och änglarna om nåd för Gerontius själ. Själv är han fylld av ångest och skräck inför döden, men en präst uppmanar honom att gå vidare: ”Go forth upon thy journey, Christian soul!”

I andra delen leds Gerontius själ av en ängel till mötet med Gud. På vägen passerar de onda andar och demoner som väntar på att ta med de dömda till Helvetet. Ängeln som besökte Jesus i Getsemane utlovar glädje men varnar för smärtan i Jesu lidande. Från jorden ekar ännu rösterna från Gerontius närmaste: ”Be merciful, be gracious; spare him, O Lord.” I ett våldsamt instrumentalt utbrott döms Gerontius själ av Gud på ett ögonblick och till slut får Gerontius möta kören av själar i den renande skärselden, med löfte om frälsning.

Uruppförandet av Gerontius dröm i Birminghamn 3 oktober 1900 blev ett misslyckande på grund av en illa förberedd kör och sjuka solister. Musiker och kritiker såg dock storheten i verket och när det sattes upp i Düsseldorf och sedan London åren därpå slog det igenom på allvar. Richard Strauss hyllade Elgar som den engelska musikens förnyare och i tyska tidningar beskrevs Elgar som ”en av den moderna tidens musikaliska ledargestalter”. I Sverige framfördes Gerontius dröm sannolikt för första gången 1904 på Kungliga Operan under ledning av ingen mindre än Wilhelm Stenhammar. 1912 gavs det igen, då i Hedvig Eleonora kyrka i Stockholm med Hugo Alfvén som dirigent.

Text: David Saulesco och Henry Larsson

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 40 min (ingen paus)

Textmaskin kommer att finnas i salen ovanför scen

UPPTAKT:
Torsdag 17 okt kl 18.00 med David Saulesco.
Fredag 18 okt kl 18.00-18.30:  Europapodden gästar Berwaldhallen för en liveinspelning med fokus på Brexit. På grund av ett högt publiktryck så har vi nu stängt möjligheten att hämta ut fribiljett till Europapodden. Du som har en konsertbiljett är såklart varmt välkommen att närvara. Det kommer att bli en stor publik så kom gärna i god tid för att säkra en plats, särskilt om du är i behov av att sitta ner

Ingår i följande abonnemang: