arrow

PÄRT ENLIGT KALJUSTE - ALLA FÄRGERS MUSIK

Sedan Tõnu Kaljuste tillträdde som Radiokörens chefsdirigent 1994 har hans landsman Arvo Pärts musik blivit en del av den svenska konsertrepertoaren. Den karaktäristiskt ytligt enkla musiken har ett djup och en komplexitet som inte alla dirigenter förmår ta fram. Genom deras mångåriga och nära samarbete har Kaljuste blivit världens främste Pärt-kännare. Här bjuder han tillsammans med Tallinns kammarorkester på ett omfångsrikt program, från 1976 års Für Alina till Vater unser från 2011.

Många musikälskare känner kanske Arvo Pärt främst genom hans körmusik, antingen som en av alla hängivna Pärt-älskare bland lyssnarna eller rentav som en av alla sångare som fascinerats av de till synes enkla, men försåtligt komplexa klanger han bygger upp. Fjärran från 1900-talets avantgardister målar Pärt med rena, klara färger: treklanger, förhållningar, spänning och avspänning som alla kan förstå och ta till sig. Men att därför avfärda musiken som simpel eller banal är att göra både musiken och tonsättaren en stor otjänst. Under ytan finns ett djup och en komplexitet som kräver eftertanke och medvetenhet från uttolkaren; annars riskerar musiken att bli just en fin yta, men inte så mycket mer.

Pärts landsman, den estniske dirigenten Tõnu Kaljuste, har i många år haft ett nära samarbete med tonsättaren och också uppfört en mängd av hans verk. Inte för inte är Kaljuste känd som världens främste Pärt-kännare och uttolkare, en person som verkligen lyckas ta fram hela spektrat av färger i musiken och inte fastna i den attraktiva ytan. Här bjuder han på en bukett av Pärts instrumentala verk, bland annat Für Alina från 1976, det som introducerade världen för ”tintinnabuli”, den egenhändigt myntade stil som också kommit att bli Pärts signum.

Pärts tidiga verk inspirerades av å ena sidan neoklassicister som Prokofjev och Bartók och å andra sidan Schönberg, serialism och tolvtonsteknik. Men när hans musik bannlystes av sovjetiska staten – Pärt växte upp i ett ockuperat Estland – och han dessutom upplevde en konstnärlig återvändsgränd vände han sig till den tidiga västerländska musiken, till gregoriansk sång, renässansen och den äldsta polyfonin. Det var när han återvände ur detta konstnärliga ide som Für Alina och andra verk visade upp en på sätt och vis pånyttfödd tonsättare. Alla verk på denna konsert är tillkomna efter Pärts musikaliska viloperiod.

Från det meditativa Spiegel im Spiegel – spegel i spegel – till L’abbé Agathon skriven efter en historia från kristendomens äldsta klostertid, tecknas ett omfattande porträtt av en ödmjuk, uppriktig och fascinerande tonsättare. Fastän han är vår tids mest spelade tonsättare är det ingen man med divalater eller en hög häst att grensla. När han 2007 utnämndes till hedersdoktor i teologi vid Freiburgs universitet berättade han en rörande historia som också är kännetecknande för Pärts person:

”För ett trettiotal år sedan sökte jag desperat efter någon som kunde säga mig hur en tonsättare kunde skriva musik. En dag mötte jag en enkel gatsopare som gav mig ett anmärkningsvärt svar: ’Åh, tonsättaren borde antagligen älska varendaste litet ljud.’ Från den stunden rörde sig mina musikaliska tankar i en helt ny riktning. Ingenting var längre detsamma.”

Text: David Saulesco


Medverkande

 

Tallinns kammarorkester grundades 1993 av dirigenten Tõnu Kaljuste. Under de senaste knappa tre decennierna har de vuxit till en av Estlands främsta orkestrar och en uppskattad gäst på konsertscener i hela världen. Orkestern har uppmärksammats för sina konstnärligt integrerade konsertprogram, stilsäkra framföranden och mästerliga tolkningar. Orkesterns mångsidiga repertoar omfattar såväl barocken, klassicismen och romantiken som musik av 1900- och 2000-talets tonsättare, inklusive mindre kända verk och uruppföranden.

Orkesterns medlemmar är alla mycket skickliga stråkmusiker som också uppträder som solister och kammarmusiker. Tallinns kammarorkester har sedan länge ett samarbete med Estlands filharmoniska kammarkör som har resulterat i internationellt uppmärksammade gemensamma framföranden och prisbelönade inspelningar. Tõnu Kaljuste, som var orkesterns första chefsdirigent, återvände till den posten på hösten 2019. Gästdirigenter som John Storgårds, Pietari Inkinen, Jaakko Kuusisto, Paul Mägi, Neeme och Kristjan Järvi har alla arbetat med orkestern.

Tõnu Kaljuste är bekant för den svenska publiken efter sin tid som Radiokörens chefsdirigent åren 1994–2001. I november 2019 utnämndes han till hedersdirigent för Radiokören, en ensemble som fortfarande står honom nära. Han är konstnärlig ledare för Tallinns kammarorkester och Tallinn Philharmonic Society, chefsdirigent för Nederländska kammarkören och sedan 2004 konstnärlig ledare för estniska operafestivalen Nargen Festival. Kaljuste har bidragit starkt till att öppna de nordiska öronen för musik från de baltiska länderna. Han är en erkänd uttolkare av bland andra Arvo Pärt, Veljo Tormis, Alfred Schnittke och Krzysztof Penderecki och har arbetat nära flera av Europas främsta moderna tonsättare. Han grundade med drygt tio års mellanrum Estlands filharmoniska kammarkör och Tallinns kammarorkester, som båda blivit mycket framgångsrika och uppträder på världens stora konsertscener och festivaler. Han har gjort flera prisbelönade inspelningar som Grammy-belönade Adam’s Lament.

Estniska lyriska sopranen Maria Listra har en stor förkärlek för både teater och musik vilket inspirerat en mångsidig karriär som sångerska. Redan som ung började hon uppträda i Estlands främsta konsertsalar och hon har sjungit med bland andra Estlands nationalorkester, Tallinns kammarorkester, Finsk-estniska barockorkestern, Corelli Baroque Orchestra och Voces Musicales. Förutom teaterprojekt har hon flera kammarverk och oratorier på sin repertoar som Händels Messias, både Johann Sebastians och Carl Philipp Emanuel Bachs Magnificat, landsmannen Rudolf Tobias Joonas, Carl Orffs Carmina Burana och estnisk-svenska Eduard Tubins Amores. Sedan 2013 har Listra gjort återkommande gästspel vid Vanemuineteatern i Tartu i roller som Miss Silberklang i Mozarts Der Schauspieldirektor, Christine i Webbers Fantomen på operan och Franziska Caligari i Strauss Wienerblut. Listra brinner även för att inspirera en yngre publik att upptäcka och ta del av musikdramatik och musikteater och har under många år givit skolföreställningar och workshops för att uppmuntra skolungdomar att ta del av många olika musikformer.

Mångsidige violinisten Harry Traksmann har varit medlem i Tallinns kammarorkester sedan dess grundande 1993 och blev konsertmästare fyra år senare. Han uppträder med nutida musikensemblerna NYYD Ensemble, och NYYD String Quartet med violinisten Juta Õunapuu, violasten Torsten Tiebout och cellisten Leho Karin. Han är också medlem i flerfaldigt prisbelönade New Tallinn Trio med cellisten Kaido Kelder och pianisten Marrit Gerretz-Traksmann.

2014 började han undervisa i violin vid Estlands musik- och teaterakademi i Tallinn, där han själv en gång studerade för professor Jüri Gerretz. 1996 belönades han med ett diplom vid Heino Eller International Violin Competition. 1998 deltog han och pianisten Marrit Gerretz-Traksmann vid Kuhmo International Duo Competition i Finland.

Robert Traksmann har uppträtt som solist med bland andra Tallinns kammarorkester, Tysklands nationella ungdomsorkester, Pärnu stadsorkester och Virumaa kammarorkester. På våren 2015 uppträdde Robert med sin far, violinisten Harry Traksmann, i Arvo Pärts och Robert Wilsons projekt Adam’s Passion. Roberts trio med Rasmus Andreas Raide och Marcel Johannes Kits har uppträtt i Estlands stora konserthus och vunnit flera priser.

Bland Roberts utmärkelser kan också nämnas andra och tredje pris på European String Teachers Associations tävling 2007 samt första pris, Eduard Tubinsällskapets specialpris och Pärnu stadsorkesters pris vid Second Pärnu Violin Competition 2010. Sedan 2014 har Robert studerat vid Musikhögskolan Hanns Eisler i Berlin för Kolja Blacher.

Leho Karin är en av Estlands mest meriterade cellister. Han är medlem i Tallinns kammarorkester sedan 1993, spelade i nutida musikensemblen NYYD Ensemble mellan 1993 och 2012 och är sedan 2013 medlem i YXUS Ensemble. Han har även spelat viola da gamba i ensemblen GambarinG och undervisar sedan 1995 i cellospel vid Tallinns musikgymnasium. Som solocellist har han uppträtt i Estland, Finland, Sverige och Ryssland med bland annat Estlands nationella symfoniorkester, Tallinns kammarorkester och Saarbrückens radioorkester. Med Tallinns kammarorkester har han turnerat runt om i Europa, Nordamerika och till Japan. Med NYYD Ensemble har han spelat vid några av Europas främsta nutida musikfestivaler som ArtGenda i Danmark, Baltic Arts i England och Klangspuren i Österrike. Leho Karins solorepertoar omfattar de stora klassiska verken av till exempel Haydn och Tjajkovskij men även 1900-talsverk som Brittens Cello Symphony, Esa-Pekka Salonens Mania och Eduard Tubins ofullbordade cellokonsert. Han har samarbetat med flera framstående estniska tonsättare som Galina Grigorjeva, Erkki-Sven Tüür och Helena Tulve.