arrow

SVENSK SOMMARNATT - HUGO ALFVÉN 150 ÅR

I maj är det 150 år sedan en av Sveriges främsta tonsättare, Hugo Alfvén, föddes. Förutom sin rikliga produktion av kör- och orkestermusik var han också involverad i Kungliga baletten i Stockholm och Svenska baletten i Paris med verk som Midsommarvaka och Den förlorade sonen. Möt Sveriges Radios symfoniorkester, Stockholms musikgymnasiums kör och dansare från Kungliga baletten samt Alhanko Academy of Ballet i en musik- och dansföreställning med sommarkänsla. Kristjan Järvi och Sofia Ågren står på dirigentpulten.

Hugo Alfvén och Svenska baletten

Hos Svenska baletten (Ballets Suédois), det experimentella danskompani som under några intensiva år på 1920-talet befann sig i det parisiska kulturlivets centrum, möttes tidens mest spännande konstnärer. Erik Satie, Fernand Léger, Nils Dardel, Hélène Perdriat och många fler skapade sceniska allkonstverk i kubismens, dadaismens och surrealismens anda. Men det var ett svenskt folkloristiskt verk av Hugo Alfvén som var kompaniets egentliga kioskvältare.

Midsommarvaka som balett gavs hela 255 gånger, i mer än femtio städer i ett tiotal länder i Europa och USA från premiären 1920 och fyra år framöver. Baletten var ett av deras huvudnummer. Svenska baletten har ju gått till historien för sina modernistiska verk, men på den tiden var de nationalromantiska verken störst, berättar Erik Mattsson, intendent på Dansmuseet.

     Midsommarvaka, som bygger på teman från svensk folkmusiktradition, hade haft urpremiär som musikstycke redan 1903 och var ett etablerat verk. Hugo Alfvén var också en erkänd tonsättare och kulturpersonlighet, medan Svenska baletten var helt okända då de grundades 1920.

– Genom att skapa en koreografi utifrån Alfvéns befintliga musik åkte de lite snålskjuts på något som redan var hyfsat känt. Dessutom var det ju exotiskt med svensk folklore i Paris och London. Baletten blev viktig för deras varumärke som svenskt danskompani.

Att Hugo Alfvén själv var mycket engagerad i balettproduktionen framgår av bevarad brevväxling mellan koreografen Jean Börlin och tonsättaren. Även Nils Dardels scenografi och kostym hade Alfvén synpunkter på.

– Koreografin baserades på en typ av stiliserad folkdans som hade etablerats vid Kungliga Baletten på 1800-talet, men det var  Alfvén som bestämde vilka ringlekar som skulle ingå, att det skulle vara kärleksscener och slagsmål samt att scenen skulle utrustas med midsommarstång, röda stugor och svenska flaggor.

När Midsommarvaka framfördes på Johann Strauss-Theater i Wien i mars 1922 var Hugo Alfvén själv på plats som gästdirigent.

– Det skulle vara intressant att veta vad han tyckte om baletten. Den hade ju vissa lätta modernistiska drag i Dardels naiva, färgstarka och stiliserade fond.

Allt som i dag finns kvar av originalkoreografin till Midsommarvaka är en minut svartvit film ur den franska stumfilmen L’Inhumaine av Marcel L’Herbier från 1924.

– Faktum är att det är det enda filmade material som finns från en scenisk produktion av Svenska baletten över huvud taget, säger Erik Mattsson.

Text: Anna Hedelius


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER dot 2021/2022
Skriv ut

Medverkande

 

&

Sveriges Radios Symfoniorkester är en av Europas främsta och mest mångsidiga orkestrar, som har mottagit flera priser och utmärkelser och samarbetar med världens främsta kompositörer, dirigenter och solister. Orkestern turnerar regelbundet, med hyllade gästspel runt om i Europa och världen, och har en omfattande, kritikerrosad skivkatalog.

Sedan 2007 är Daniel Harding chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester, och sedan 2019 också dess konstnärlige ledare. Hardings tjänst fortsätter till och med säsongen 2024/2025. Två av orkesterns tidigare chefsdirigenter, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, har utnämnts till hedersdirigenter. Båda fortsätter att göra regelbundna gästspel med orkestern.

Sveriges Radios Symfoniorkester är hela Sveriges symfoniorkester. Från sin hemmascen i Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen når orkestern hela landet i etern och på webben genom Sveriges Radio P2. Flera av konserterna visas även på Berwaldhallen Play, i SVT och på SVT Play, samt sänds internationellt genom EBU.

 

Stockholms Musikgymnasium (SMG) inrättades 1959 som en naturlig fortsättning av Adolf Fredriks Musikklasser och huserade från start tillsammans med grundskolan i byggnaden på Tegnérgatan. Sedan 1984 finns SMG i Kungsholmens gymnasiums traditionsrika byggnad nära Fridhemsplan. De nästan 300 eleverna vid musikgymnasiet studerar antingen på det Naturvetenskapliga eller Samhällsvetenskapliga programmet. Utöver klasskörerna finns även SMG:s kammarkör, en spetskör med många uppdrag och inbjudningar från utlandet. Skolans körverksamhet har såväl nationellt som internationellt ett mycket gott renommé och samarbeten sker regelbundet med olika institutioner, som t.ex. Kungliga Filharmonikerna, Stockholm Concert Orchestra, Stockholms Läns Blåsarsymfoniker m.fl. Körerna sjunger regelbundet i olika kyrkor och konsertlokaler som Berwaldhallen, Eric Ericsonhallen m.fl. och ger varje år en mycket uppskattad och välbesökt luciakonsert i Blå Hallen i Stadshuset.

 

Kristjan Järvi har gjort sig känd som en av vår tids mest innovativa och kreativa dirigenter, lika hemma i den traditionella klassiska repertoaren som i modern musik av Steve Reich eller Radiohead.

Som dirigent har han arbetat med orkestrar som exempelvis Staatskapelle Dresden, BBC Philharmonic, Orchestre National de France, London Symphony Orchestra, Los Angeles Philharmonic och Gewandhausorchester Leipzig. Han har tidigare varit chefsdirigent för orkestrar som Tonkünstler-Orchester Niederösterreich i Wien och MDR-Sinfoniorchester i Leipzig.

Järvi är grundare och ledare för Absolut Ensemble, en New York-baserad grupp som verkar gränsöverskridande mellan genrer som klassiskt, jazz, rock och funk. Han är också ledare för den elektroakustiska ensemblen Nordic Pulse Ensemble. Järvi är en av grundarna till och dirigent för Baltic Sea Youth Philharmonic Orchestra, som består av unga musiker från länderna runt Östersjön. Han verkar även som producent, tonsättare och arrangör. Bland hans kompositioner kan nämnas White Dragon, en symfonisk fantasi speciellt komponerad för violasten Yuri Bashmet.

Järvi har spelat in mer än 60 album. Hans senaste album är Nordic Escapes, med Nordic Pulse Ensemble och London Symphony Orchestra.

&

Julia Kretz-Larsson är sedan 2015 alternerande första konsertmästare i Sveriges Radios Symfoniorkester. Hon är även medlem i kammarmusikensemblen Spectrum Concerts Berlin, som utöver en egen konsertserie i Berlinfilharmonin har uppträtt i bland annat Carnegie Hall i New York City och Concertgebouw i Amsterdam. Hon har tidigare varit medlem i både Lucerne Festival Orchestra och som stämledare i Mahler Chamber Orchestra.

Vid sidan om orkestertjänstgöringen är Kretz-Larsson även en aktiv kammarmusiker. Hon har spelat med bland andra Janine Jansen, Isabelle Faust, Cecilia Zilliacus och Torleif Thedéen och uppträtt på välrenommerade festivaler i Salzburg, Utrecht och Schleswig-Holstein, Schubertiade i Voralberg och Vinterfest i Mora. Hon har spelat in kammarmusik för bland andra BIS, dB och Harmonia Mundi och skivan Amanda Maier vol. 3 från 2018 belönades med en Grammis. Med Julius Stern Pianotrio har hon vunnit priser vid internationella tävlingar i Florens, Berlin och Trieste.

Julia Kretz-Larsson undervisar på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Hon är född i Berlin, har studerat för professor Marianne Boettcher, för professor Thomas Brandis på Konstuniversitetet i Berlin, samt för Josef Suk i Prag.

&

Sofia Ågren arbetar sedan 2016 som kördirigent på Stockholms Musikgymnasium/Kungsholmens Gymnasium och grundade 2021 sin egen professionella vokalensemble, Ensemble Å. Hon har arbetat med ensembler som Uppsala Vokalensemble (2011-2021), Gustaf Sjökvist Kammarkör, Radiokören, S:t Jacobs Kammarkör, Hjorthagens Vokalensemble, A Scalpella – Medicinska föreningens Kammarkör (2007-2016), Adolf Fredriks Flickkör och Kungl. Operans barnkör. Sofia fortsätter ständigt att utforska och fascineras av kören och dess oändliga möjligheter som instrument. Hon brinner för den nutida konstmusiken och har beställt och uruppfört musik av bl.a. Matthew Peterson, Maria Lithell Flyg, Emil Råberg och Mattias Risberg. Sofia anlitas även som föreläsare och lärare i dirigering, gehör och vokal improvisation, bl.a. vid musikkonservatoriet i Milano, konservatoriet i Ljubljana, Eric Ericson International Centre i Stockholm, Hilton College i Sydafrika och Betel Folkhögskola i Stockholm. Sofia är utbildad kör- och orkesterdirigent vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Hon innehar även en Master of Arts in Education med inriktning körmetodik.

Musiken

Ungefärliga tider

Hugo Alfvén tillbringade sina ungdomssomrar i Stockholms skärgård. I en roddbåt satt han gärna och lyssnade till vågornas kluckande och vindens sus. Som skicklig violinist låg det nära till hands att överföra de ljuden till orkesterns olika instrument och låta dem få melodisk form.

Den storslagna symfoniska dikten En skärgårdssägen tillkom hösten 1904. Den skrevs på Rindö, där Alfvén än i dag har en väg uppkallad efter sig, samt på Skagen, där han besökte målarinnan Marie Krøyer som han nyligen hade förälskat sig i. Havet, med alla dess olika stämningslägen, är således högst närvarande och verket är långt ifrån en harmonisk söndagssegling på spegelblanka vatten. Det är tvärtom ett lidelsefullt stycke musik som med väl tilltagna gester skildrar en höststormande skärgårdsnatur och säkert också stormarna inom honom själv. Om den tonmålande och i dag mer kända rapsodin Midsommarvaka som han skrev året innan var präglad av ljus, livsglädje och harmoni, så stod det nya verket för vånda, kamp och mörker.

”Den symfoniska tondikten En skärgårdssägen är trots den episka titeln en lyrisk tonmålning, skildrande havsbandet i nattlig höststämning med glittrande månljus, med vräkande oväder, i drömmande stillhet och i kamp för livet – en skildring som samtidigt låter naturbilderna genomgående erbjuda en motsvarighet till den mänskliga lidelsens mörka lycka.” Så skrev Hugo Alfvén i en programförklaring då han själv dirigerade uruppförandet med Hovkapellet i mars 1905.

Verkets form följer inget mönster. Det bygger på två lätt identifierbara temata som knappast utvecklas under styckets gång. Huvudtemat upprepar sig som svepande vågrörelser genom orkestern medan sidotemat, som är melodiskt stillastående, bygger på minsta möjliga intervall, en liten sekund.

En skärgårdssägen var Hugo Alfvéns första och enda försök att skriva en symfonisk dikt i Franz Liszts och Richard Strauss anda. Hans nästa större verk kom att bli den av ljus och tillförsikt fyllda tredje symfonin, som möjligen speglar hans nyvunna lycka med sin Marie.

Text: Anna Hedelius

Ungefärlig konsertlängd: 1 timme och 15 minuter (ej paus)

Konserten spelas in av SVT, således kommer flera kameror finnas i salen.

Lyssna på Sveriges Radios program Mästerverken i P2.

Här kan du lyssna på Sveriges Radio P2:s Klassiska podden om Hugo Alfvén.

Lyssna också på Sveriges Radio P2:s Dokumentär om Hugo Alfvéns Midsommarvaka – internationellt spridd och älskad.