Medverkande
Niklas Andersson är stämledare i Sveriges Radios Symfoniorkester, som han tillhört sedan 1992. Efter Musikhögskolan i Göteborg följde studier hos Walter Boeykens i Antwerpen och John McCaw i London. Som solist har han framträtt med dirigenter som Sakari Oramo, Okko Kamu och Thomas Dausgaard, och han har samarbetat med bland andra tjeckiska Skampa-kvartetten och ledande svenska stråkkvartetter.
Malin William-Olsson är sedan 2011 anställd i Sveriges Radios Symfoniorkester som alternerande stämledare i andrafiolstämman. Hon har tidigare varit andre konsertmästare i Helsingborgs Symfoniorkester och är utbildad i både Sverige och Tyskland. Internationellt har hon spelat mycket med bland andra Mahler Chamber Orchestra och kammarorkestern Spira mirabilis.
Som kammarmusiker är hon mycket aktiv på både violin och viola. Hon är medlem i de internationellt ryktbara ensemblerna Stockholm Syndrome Ensemble och Messiaen Quartet Copenhagen. Hon har nyligen tagit över stafettpinnen som konstnärlig ledare för Båstad Kammarmusikfestival under 2024–2026.
Astrid Lindell är sedan 2002 anställd som cellist i Sveriges Radios Symfoniorkester. Hon har framträtt solistiskt med bland andra Kungliga Filharmonikerna och som kammarmusiker på svenska och internationella festivaler såsom Danish Strings, Styrsö kammarmusikdagar, Lyckåfestivalen och Peace & Love Strings. Utomlands har hon spelat kammarmusik på Concertgebouw i Amsterdam samt gjort flera framträdanden i USA.
Hon spelar ofta och gärna i mindre besättningar med sina kollegor i Radiosymfonikerna och Radiokören och har ett särskilt intresse för ny musik. Hon har fått flera verk tillägnade sig och har uruppfört verk av bland andra Sven-David Sandström.
Som lärare har hon varit verksam på Musikhögskolan i Örebro samt på internationellt välkända Masterclasses Danish Strings. Astrid har solistdiplomexamen från Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och, genom stipendium från Kungl. Musikaliska akademien, dessutom studerat för professor Steven Doane på Eastman School of Music New York.
Simon Crawford-Phillips är verksam som dirigent, solist och kammarmusiker, och har spelat en bred repertoar med orkestrar som Academy of Saint-Martin-in-the-Fields, English Chamber Orchestra och Halléorkestern. Tillsammans med Sveriges Radios Symfoniorkesters konsertmästare Malin Broman tillhör han grundarna av Kungsbacka Pianotrio, hörd i såväl Carnegie Hall som i stora europeiska konserthus.
Musiken
Olivier Messiaen skrev Kvartett vid tidens ände under mycket speciella omständigheter. Vid andra världskrigets utbrott placerades den redan välkände unge tonsättaren som sjukvårdare i franska armén. I Verdun i maj 1940 var det klippt, han tillfångatogs av tysk trupp under det framryckande blixtkriget. I Messiaens kompani fanns även två andra musiker, cellisten Etienne Pasquier och klarinettisten Henri Akoka. Den senare hade fått med sig sin klarinett, och tonsättaren skrev ett stycke för honom som senare blev kvartettens tredje sats. De tre fördes till lägret Stalag VIII-A utanför Görlitz i Schlesien. Snart dök ännu en musiker upp, violinisten Jean Le Boulaire, även han med sitt instrument. Pasquier gjorde kocktjänst och tilläts köpa en cello från en lokal instrumentmakare, pengarna kom från potatisförsäljning. I hörnet av en barack som användes som kyrka upptäckte tonsättaren ett piano och färdigställde nu snabbt kvartetten. Den uruppfördes i lägret den 5 januari 1941 inför en stor och hänförd publik – fångar, lägerkommendanten och hans personal. Aldrig har jag blivit lyssnad till med så mycket uppmärksamhet och förståelse, skrev Messiaen senare. Tyskarna betraktade nu de fyra som icke stridande musikanter och sände dem åter till Frankrike.
Messiaens stora inspirationskällor var alltid hans djupa katolska tro och intresset för naturen, inte minst för fåglar. Så även i detta verk, inspirerat av Uppenbarelseboken 10:1–7, där ängeln som aviserar tidens ände uppträder. De åtta satserna är:
1) Kristallens liturgi – en beskrivning av fågelsången mellan klockan tre och fyra på morgonen, samtidigt en symbol för himlens harmoniska tystnad.
2) Sång för ängeln som tillkännager tidens ände – del I och III frammanar den mäktiga ängeln, del II (utan klarinett) beskriver himmelsk harmoni.
3) Fåglarnas avgrund – avgrunden är tidens tröstlöshet, fåglarna med deras sångarglädje dess motsats.
4) Mellanspel – skrevs för medfångarna innan tonsättaren hittade pianot.
5) Lovsång till Jesu evighet – en hyllning till det gudomliga ordet (I begynnelsen var Ordet …).
6) Vredens dans för de sju trumpeterna – en rytmiskt mycket egenartad sats.
7) En svärm av regnbågar, till ängeln som tillkännager tidens ände – delar av andra satsen återkommer här.
8) Lovsång till Jesu odödlighet – enligt tonsättaren tillägnad Jesus som människoson, vars himmelsfärd symboliseras av violinens långsamma uppgång i högsta registret i satsens slut.
Gunnar Lanzky-Otto
Ungefärlig konsertlängd: 1 tim, ej paus
Fler konserter
BACHS H-MOLLMÄSSA
Chefsdirigent Kaspars Putniņš leder Radiokören och Sveriges Radios Symfoniorkester i Johann Sebastian Bachs storslagna mästerverk.
MOZART I HÄNDERNA PÅ MAXIM EMELYANYCHEV
Möt Radiosymfonikernas blivande förste gästdirigent som både dirigent och solist i Mozarts sprudlande 23:e pianokonsert och Rimskij-Korsakovs färgrika Scheherazade.
BRAHMS, HILLBORG & FRANCK
Radiokören och Sveriges Radios Symfoniorkester bjuder på praktfull och festlig kör- och orkestermusik med den hyllade franska dirigenten Marie Jacquot.