arrow

Mahlers åttonde symfoni

De tusendes symfoni kräver inte fullt tusen medverkande men väl närmare trehundra sångare och instrumentalister: Mahlers Symfoni nr 8 är på alla sätt ett musikaliskt epos och en storslagen hyllning till kärlek och mänsklighetens frälsning.

Inspirationen drabbade Gustav Mahler med ofattbar kraft sommaren 1906 då han skrev hela verket inom loppet av ett par månader. Hans fru Alma berättade efteråt hur ’Veni creator spiritus’-musiken i första satsen komponerades innan Mahler fick texten men likväl passade ihop perfekt. Mahlers Symfoni nr 8 sammanför den latinska 800-talshymnen och Goethes tusen år yngre teaterpjäs Faust. Det är ett banbrytande och optimistiskt verk som, i tonsättarens egna ord, låter ”som om hela universum börjar sjunga”.


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER arrow RADIOKÖREN Skriv ut

Medverkande

 

Sveriges Radios symfoniorkester är en av Europas bästa och mest mångsidiga orkestrar. Deras repertoar innefattar såväl älskade klassiska verk som ny musik av spännande samtida tonsättare och samarbeten med framstående populära artister i en ständig strävan att utvecklas och bryta ny mark. Orkesterns omfångsrika och högklassiga musicerande har belönats med ett otal priser och lovord i musiktidskrifter och de gör regelbundna gästspel på internationella festivaler och konserthus. Med en sällsynt känsla och lyhördhet, ödmjukhet inför musiken och tillsammans med chefsdirigenten Daniel Harding ligger orkestern i musikalisk framkant på världens stora scener.

Radiokören är ensemblen som tar ut riktningen för andra att följa. I över 90 år har de förvaltat den svenska a cappella-traditionen och det legendariska klangidealet som Eric Ericson skapade på 1900-talet och bjuder samtidigt på en framåtsträvande och kulturellt mångsidig repertoar från tidig musik till helt nyskrivna verk. Körmedlemmarnas förmåga att växelvis sjunga solistiskt och i nästa stund smälta in i körens tätt sammanvävda klang skapar ett instrument som har kallats en av världens bästa körer. Över hela världen prisas deras inspelningar och konserter och med sin chefsdirigent Peter Dijkstra fortsätter de ständigt att utvecklas.

Eric Ericsons Kammarkör grundades 1945 av den då 27-årige Eric Ericson och har sedan dess intagit en central plats i svenskt och internationellt musikliv. Hans och körens stora intresse att hela tiden hitta ny musik och nya arbetsområden gör att ensemblens repertoar än idag är mycket bred: från tidig musik till det allra senaste och nykomponerade. För generationer svenska och internationella tonsättare har kören varit en idealensemble med sin typiska ”nordiska” klang och drivna virtuositet. Sedan 2013 har, vid sidan av svenska och internationella gästdirigenter, Fredrik Malmberg engagerats som chefdirigent. På världsscenen hör Eric Ericsons Kammarkör till det absoluta toppskiktet av professionella ensembler, och har genom åren belönats med många utmärkelser. EEKK gör årligen flera utlandsturnéer och återfinns i många skivbolags kataloger.

Mikaeli kammarkör bildades 1970. Grundare var Anders Eby, som allt sedan starten varit körens dirigent och konstnärlige ledare. Det musikaliska målet har alltid varit att pröva det som känns musikaliskt spännande, vilket har gjort körens verksamhetsfält brett. Kören hör hemma i Adolf Fredriks församling i Stockholm. Repertoaren är till lika delar profan och sakral. Den omfattar såväl de stora verken för kör och orkester som musikdramatiska verk, folkmusik och svensk körlyrik. Tyngdpunkten har dock kommit att ligga på de stora nutida a cappella-verken.

Daniel Harding slog igenom tidigt som dirigent efter att ha varit assistent åt både Simon Rattle och Claudio Abbado i tonåren. Han började sin musikaliska skolning som trumpetare men är i dag en av världens mest eftertraktade dirigenter. Han har gjort många kritikerrosade och prisbelönta inspelningar, bland annat vann han en Grammy 2010 för Brittens Billy Budd. Harding är sedan 2007 chefsdirigent för Sveriges Radios symfoniorkester. Han är även chefsdirigent för Orchestre de Paris, förste gästdirigent för London Symphony Orchestra, konstnärlig medarbetare vid New Japan Philharmonic och konstnärlig ledare för Ohgahallen i Japan.

Den dramatiska sopranen och amerikanskan Lise Lindstrom föddes och växte upp i Kalifornien. Hon introducerades till musikens värld av modern som också är sångare, samt musiklärare. Efter studier på San Francisco State University och San Francisco Conservatory of Music gjorde Lise en spektakulär och hyllad debut på Metropolitan Opera, där hon ersatte rollen som prinsessan Turandot med mindre än två timmars varsel. Andra ledande roller inkluderar Elektra, Salome och Brünnhilde på operahus som San Diego Opera, Deutsche Oper Berlin, Wiener Staatsoper, Royal Opera House, Teatro alla Scala, Hamburg Staatsoper och Arena di Verona.

Amerikanska sopranen Rachel Willis-Sørensen var medlem i Dresdens Semperoper från 2012 till 2015, där hon sjöng titelrollerna Lehár i Glada änkan, Fiordiligi i Così fan tutte, Elektra i Idomeneo, Rosalinde i Läderlappen och Mimi i La bohème. Rachel har även framfört på operahus såsom Vienna State Opera, Metropolitan Opera och Deutsche Opera Berlin, vilket har lett till en rad olika priser. 2010 vann hon Metropolitan Opera National Council Auditions och året därpå vann hon Hans Gabor Belvedere Singing Competition. 2014 vann hon förstapriset i Operalia-tävlingen som Plácido Domingo grundade. Samma år kammade hon dessutom hem Birgit Nilsson-priset och Richard Tuckers karriärbidrag.

Sopranen Hanna Husáhr kommer från Borlänge och studerade vid Guildhall School of Music and Drama i London, på Operahögskolan i Göteborg samt Stockholms Operastudio. 2009 operadebuterade hon som Leïla i Pärlfiskarna. Hon har även spelat Adina i Kärleksdrycken, Romilda i Xerxes och Zerlina i Don Giovanni. Utöver detta har Hanna en bred konsertrepertoar som sträcker sig från tidig barock till nyskriven musik, och hon har arbetat med dirigenter som Leif Segerstam, Pinchas Steinberg, Mikko Franck och Herbert Blomstedt. Hanna mottog Jussi Björlings pris 2011, Christina Nilsson-stipendiet 2013, Mozartpriset i Stenhammartävlingen 2016 och Birgit Nilsson-stipendiet 2017.

Framträdandet i Mendelssohns Elias med Londons filharmoniska orkester samt vinnandet av the Kathleen Ferrier Award 2002, var två höjdpunkter i den skotska mezzo-sopranen Karen Cargills tidiga karriär. Sedan dess har hon varit aktiv som konsertartist i samarbete med en rad olika filharmoniska orkestrar från Boston, Cleveland, Philadelphia, Seoul, Rotterdam, Berlin och London. Hon har jobbat med framstående dirigenter som Myung-Whun Chung, Bernard Haitink, Simon Rattle, Robin Ticciati och Valery Gergiev. På operascenen har Karen Cargill framträtt som Waltraute i Deutsche Oper Berlins Ragnarök, Suzuki i English National Operas Madama Butterfly och Isabella i Scottish Operas Italienskan i Alger.

Den nya zeeländske tenoren Simon O’Neill arbetar på ett flertal av de stora operahusen. Han har sjungit på Teatro alla Scala, Metropolitan Opera House, Royal Opera House, Bayerische Staatsoper och både Salzburg- och Bayreuthfestivalen. Främst är han känd för sina krävande roller som Parsifal och Lohengrin. Simon O’Neill räknas idag som en av världens finaste hjältetenorer (tyska: Heldentenor) med sin stora och täta stämma. 2017 blev han, i samband med Drottning Elizabeths födelsedag, utnämnd till “Officer of the New Zealand Order of Merit” för sitt bidrag till operan. Utöver Wagner-roller inkluderar Simon O’Neills repertoar även Otello, Florestan i Fidelio, Cavaradossi i Tosca, och Mao i Nixon in China.

Basbarytonen Shenyang föddes i Tianjin, Kina, och studerade vid Shanghais musikkonservatorium. 2010 framförde han världspremiären av Xiaogang Yes Song of Farewell, som skrevs till honom, med Kinas nationella symfoniorkester. 2012-13 spelade Shenyang rollen som Figaro i Mozarts Figaros bröllop vid Nationella centret för scenkonst i Beijing.  I Nordamerika har han framfört Beethovens nionde symfoni med Torontos symfoniorkester, och vid Metropolitan Opera House har han spelat brudgummen Masetto i Mozarts Don Giovanni, kumpanen Garibaldo i Händels Rodelinda och filosofen Colline i Puccinis La bohème. 2010 vann Shenyang Montblanc New Voices vid Stars of the White Nights Festival.

Musiken

Ungefärliga tider

Gustav Mahler var plågad av skrivkramp under sommaren 1906 och bestämde sig för att vila upp sig. Fast redan på första semesterdagen blev han överväldigad av inspiration: ”På tröskeln till min gamla verkstad”, skriver Mahler, ”tog skaparanden tag i mig och skakade om mig och drev mig under de följande åtta veckorna tills mitt största arbete var utfört.” När Mahler var klar med skisserna till sin Symfoni nr 8, så var han ännu lika överväldigad: ”Jag har aldrig komponerat något liknande”, skriver han. ”I innehåll och stil är det helt och hållet annorlunda mina andra verk, och det är med all säkerhet mitt finaste arbete.”

Den åttonde symfonin utgörs av två delar som binds samman av tanken på försoning genom kärleken. Mahler valde att sammanföra den latinska 800-talshymnen Veni creator spiritus (Kom skaparande) och slutscenen ur Goethes Faust. I den tyska traditionen fanns inget annat verk som var så läst och citerat som Goethes teaterpjäs om doktorn som säljer sin själ till djävulen för att nå makt och framgång. Även Mahler hade pjäsen nära hjärtat. En dam i Venedig, som emellanåt gav husrum åt tonsättaren, berättar att hon brukade förse Mahler med äpple till frukost, lunch och middag, samt sätta en Goethe-biografi i gästrummet, då ”var han i himmelen. Goethe och äpplen är två saker som han inte klarar sig utan.”

Mahlers Symfoni nr 8 är en hyllning till kärleken och mänsklighetens frälsning. Det storslagna eposet är ett av de största körverken som finns. Till skillnad från Beethovens nia och Mahlers tidiga verk används flera körer och solosångare genom hela symfonin. Storheten var nödvändig eftersom Mahler ville fånga hur hela universum börjar sjunga: ”inte längre med mänskliga röster utan med kretsande planeter och solar.” Verket kom att marknadsföras, trots kompositörens aversion, som ”De tusendes symfoni” inför premiären – ett namn som därefter har satt sig. Smeknamnet kom till för att inte mindre än 858 sångare, 171 instrumentalister och Mahler själv som dirigent, sammanlagt 1030 personer framförde verket på premiären i München 1910. Receptionen av tidigare symfonier var ofta en besvikelse för tonsättaren, men annat var det med Symfoni nr 8. Premiären var utsåld med tonsättare som Richard Strauss och Anton Webern samt författare som Thomas Mann i publiken. Applåderna efter slutackordet sägs ha varat i hela tjugo minuter.

Text: Mats Hansson

Kort om tonsättaren Gustav Mahler

Född: 7 juli 1860 i Kalischt, Böhmen

Död: 18 maj 1911 i Wien, Österike

Ubildning: Konservatoriet i Wien för den för Mahler betydelsefulle Anton Bruckner som då inte hade slagit igenom som tonsättare.

Verk i urval: Nio symfonier, samt en ofullbordad tionde. Das Lied von der Erde, Des Knaben Wunderhorn, Lieder eines fahrenden Gesellen, Rückert-Lieder, Kindertotenlieder.

Om Mahlers tidiga mottagande i Sverige: Ture Rangström skrev om Symfoni nr 4, ”denna söta, slippriga och segslitna musik” medan Ollalo Morales beskrev den som ”ganska billiga vitsar”. Den omvittnat kritiske Peterson-Berger skrev däremot: ”betydande och genialt” samt att Mahler åstadkom något av en ”tysk dalmålning”.

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 30 min

Konsertintroduktion 2 feb kl 18:00 samt 3 feb kl 14:00.

Ingår i följande abonnemang: