Radiokören på Nordiska museet: Tonfall under stjärnvalv

sept.

Lördag 21:30

KÖP BILJETT

För Östersjöfestivalens sista konsert intar Radiokören och chefsdirigent Kaspars Putniņš Nordiska museets imponerande stora hall bara ett stenkast från Berwaldhallen. På programmet står svensk och nordisk musik med folkliga klanger.

Skriv ut

Medverkande

Radiokören

Radiokören har i över 90 år bidragit till utvecklingen av den svenska a cappella-traditionen. Under den legendariske dirigenten Eric Ericsons ledarskap fick kören ett stort internationellt renommé och räknas i dag bland världens främsta körer. Körmedlemmarnas förmåga att växla mellan kraftfulla solistiska insatser och att sömlöst smälta in i ensemblen skapar ett unikt och dynamiskt instrument som hyllas av musikälskare och kritiker världen över, liksom av de många dirigenter som utforskar och utmanar körens potential.

Sedan 1979 är Radiokörens hemmascen Berwaldhallen, Sveriges Radios konserthus. Förutom konsertpubliken når kören också miljontals lyssnare i etern och på webben genom Klassiska konserten i P2. Dessutom visas flera av konserterna på Berwaldhallen Play, vilket ger publiken ytterligare en möjlighet att komma riktigt nära en av världens bästa körer.

Säsongen 2019–2020 tillträdde Kaspars Putniņš som ny chefsdirigent och konstnärlig ledare för Radiokören, den tionde chefsdirigenten sedan kören bildades. Sedan januari 2019 är Marc Korovitch kormästare för Radiokören med ansvar för ensemblens kontinuerliga utveckling. Två av körens tidigare chefsdirigenter, Tõnu Kaljuste och Peter Dijkstra, utnämndes i november 2019 till hedersdirigenter. Båda har fortfarande nära kontakt med kören och gör återkommande gästspel.

Radiokören bildades samma år som Radiotjänst påbörjade sina sändningar och kören hade sin allra första konsert i maj 1925. Ambitionsnivån var hög redan från starten med ett uttalat mål att vara på högsta internationella nivå i allt från barockmusik till modern avantgarde.
Kaspars Putniņš, chefsdirigent

Den hyllade lettiske dirigenten Kaspars Putniņš är sedan säsongen 2020-2021 chefsdirigent för Radiokören. Han är även konstnärlig ledare och chefsdirigent för Estlands filharmoniska kammarkör och har varit permanent dirigent för Lettiska radions kör sedan 1994. Putniņš är en van uttolkare av såväl renässansens polyfona körverk som romantikens starka känsloyttringar, men är framför allt en driven främjare av samtida körmusik. Genom nära samarbeten med en rad olika nordiska och baltiska tonsättare har han gjort en rad framföranden och inspelningar av nyskrivna körverk.

Som gästdirigent samarbetar han med körer som RIAS kammarkör, Nordtyska radions kör Hamburg, DR Vokalensemblet, BBC Singers, Tokyo Cantat och Nederländska radions kör. Han har uppfört verk av tonsättare som Maija Einfelde, Mārtiņš Viļums, Toivo Tulev, Lasse Thoresen och Gavin Bryars och gjort sceniska projekt där körer samarbetat med skådespelare och visuella konstnärer. Med Estlands filharmoniska kammarkör gjorde han en hyllad skivinspelning med verk av Schnittke och Pärt, vilken belönats med både en Gramophone Award och Diapason d’Or.

Musiken

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim utan paus

JOHANN SEBASTIAN BACH / KNUT NYSTED: Immortal Bach

5 min
TRAD. DANSK ARR. BO HOLTEN: Drømte mig en drøm i nat

2 min
ANDERS HILLBORG: mumuo:aa:yiy::oum

13 min

Anders Hillborg är en av Sveriges mest framgångsrika tonsättare med en bred produktion av orkestermusik, kammarmusik och vokalmusik. Han fick sina första musikupplevelser genom att sjunga i körer samt experimentera med olika former av improviserad musik.

Hans tidiga verk mumuo:aa:yiy::oum från 1983 ansågs från början omöjligt att sjunga, men med tiden har motsatsen bevisats och det blivit något av en svensk körklassiker. Hillborg skriver i förordet att stycket kan ses som en etyd ”där största möjliga exakthet eftersträvas vad gäller klang, puls och dynamik”.

Det fantasieggande namnet är verkets fonetiska formel, vilket närmast kan liknas vid ett öppnande och slutande av röstklangen, sjunget utan något som helst vibrato. Detta för att förtydliga varje enskild vokals överton och dess inneboende släktskap och klang, på ett sätt som påminner mycket om buddistiska munkars övertonssång.

Rytmen i verket består av ordlösa stavelser sjungna i jämn puls. Kompositionen är tydligt inriktad på klang men saknar ändå inte melodi. På en enkel pentatonisk skala bygger Hillborg upp de klangliga förändringarna med minimalistiska förtecken: en böljande väv av harmonik som stiger och faller, utsökt skir och vacker.

Text: Andreas Konvicka
ARVO PÄRT: Magnificat

7 min

I verken Für Alina och Spiegel im Spiegel presenterade Arvo Pärt sin kompositionsteknik ”tintinnabuli”, från latinets ord för klocka. Pärt hade inspirerats av den hypnotiska, meditativa effekten i mässandet som förekommer i kyrkliga sammanhang; Pärt själv är djupt troende och tron är en central del i hans musik. Hans Magnificat från 1989 är ytterligare ett exempel på tintinnabuli-musik och enligt dirigenten Paul Hillier det verk där Pärt använder tekniken som mest elegant.

”Idén bakom tintinnabuli kom ur en längtan efter en extremt förminskad ljudvärd som bara kan mätas i millimeter,” har Arvo Pärts fru Nora berättat. ”Till slut är lyssnarens uppmärksamhet fullständigt fokuserad. När musiken tystnar är det särskilt anmärkningsvärt att plötsligt höra din egen andning, dina hjärtslag eller en surrande lampa, till exempel.”

Magnificat är skrivet i en enda sats men kan delas upp i mindre bitar, efter hur Pärt har fördelat musiken i olika stämmor, nästan som omväxlande solist- och ensemblepartier. På det sättet skapas klanglig variation i stycket som annars är skrivet för att upplevas som konstant närvarande, som om tiden står still under framförandet. Texten kallas även Marias lovsång och kommer från Lukasevangeliet i Nya testamentet. Orden är Marias, från hennes besök hos Johannes Döparens mor Elisabet medan de båda var havande, och börjar i svensk översättning: ”Min själ prisar Herrens storhet, min ande jublar över Gud, min frälsare”.

Text: David Saulesco
JEAN SIBELIUS: Rakastava

7 min 30 s
JØRGEN JERSILD: Min Yndlingsdal

4 min
JAN SANDSTRÖM: Stora gåtan

5 min
BRITTA BYSTRÖM: To måner - ffg i Sverige

5 min
TRAD. SVENSK. ARR ANNA-KARIN KLOCKAR: Limu, lima

2 min

Om konserten

Radiokören bjuder, under Östersjöfestivalens allra sista konsert, på ett nordiskt musikaliskt smörgåsbord, som börjar med stycket Immortal Bach (1987). Detta är en a cappella-komposition för blandad kör av Knut Nystedt, skriven för hans ensemble Det Norske Solistkor. Nystedt utgår här ifrån inledningen av J.S. Bachs kända koral, Komm, süßer Tod, och körstämmorna breder ut sig i klangkluster med hjälp av stämvis uppdelade och individuella tempi.

Folkvisorna intar en mycket stark del av den danska sångskatten, och den medeltida visan Drømte mig en drøm i nat är Nordens äldsta profana visa, skriven i Skåne runt 1300. Dirigenten och kompositören Bo Holten arrangerade den för sin vokalensemble, Musica Ficta, och det är den versionen som presenteras här.

Att sjunga i kör var viktigt för Anders Hillborgs konstnärliga utveckling enligt honom själv, och med åren har han skrivit flera körverk. Det kanske mest kända och framförda är det ordlösa mumuo:aa:yiy::oum: från 1983, ett verk som inte har någon text, utan består av en enkel fonetisk formel som sjungs om och om igen. Musiken är komponerad i en minimalistiskt reflekterande anda, som en svävande, mjuk och växlande väv av klanger.

Magnificat (1989), Marias lovsång ur Lukasevangeliet, är skriven för femstämmig kör av den estniske kompositören Arvo Pärt. Verket är komponerat i hans egna avskalade stil, den så kallade tintinnabuli-stilen, som bland annat karaktäriseras av ett långsamt tempo och upphöjt, meditativt lugn.

Rakastava (Den älskande) av Jean Sibelius är ursprungligen en körsvit för manskör komponerad 1893, och bygger på ett antal finska folkdikter ur samlingen Kanteletar, ett systerverk till eposet Kalevala. Sibelius arrangerade senare om det för blandad kör 1898.

Min Yndlingsdal komponerades 1957, och är den första i Jørgen Jersilds Tre danske Romancer For Kor. Texten är av diktaren Steen Steensen Blicher (1782-1848), och beskriver den smärtfyllda längtan tillbaka till barndomen och det förlorade paradiset – ”min favoritdal”.

Hvad Est Du Dog Skjøn är hämtad ur Fire Salmer (Fyra psalmer för blandad kör a cappella med barytonsolo), och bygger på en norsk folkmelodi med text av Hans Adolph Brorson. De blev den åldrade Griegs sista opus, och bär en känsla av evighet och avsked till livet.

Jan Sandströms körverk Den stora gåtan uruppfördes av Radiokören under Östersjöfestivalen 2021. Verket är en hyllning till naturen kring vårt innanhav, och bygger på dikter av Tomas Tranströmer.

Britta Byströms körverk To måner (2022) med text av Poul Borum är en födelsedagshyllning till Per Nørgård på hans 90-årsdag, och framförs nu av Radiokören för första gången i Sverige. Hon har utgått från hans ’oändlighetsserie’, och skapar ett rytmiskt universum för röster med endast två toner som utgångspunkt, helt i hans anda.

Anna-Karin Klockars Limu, limu, lima för a capella-kör är ett arrangemang efter Hugo Alfvéns kända körstycke, som i sin tur bygger på en traditionell folkvisa från Dalarna. Arret skapades för Radiokören, och framfördes i samband med firandet av Hugo Alfvéns 150-årsdag i Berwaldhallen 2022.

Text: Andreas Konvicka