arrow

Trettondagskonsert 2024

Skådespelaren Mattias Nordkvist bjuder tillsammans med P2:s klassiska artist Johanna Wallroth, barytonen Ola Eliasson, Radiokören och Sveriges Radios Symfoniorkester på en vintergnistrande festföreställning med humor, överraskningar och makalös musik under ledning av den lettiske dirigenten Aivis Greters.

Konserten sänds direkt i Sveriges Radio P2 fredag 5 januari kl 19:03. Konserten spelas in av Sveriges Television. Lördagens konsert sänds direkt i SVT 2 kl 19:00.

Det blir en storslagen festföreställning fylld med symfoniska pärlor, guldkorn ur operarepertoaren, hänförande musikallåtar och kontemplativa körklanger när P2:s klassiska artist sopranen Johanna Wallroth, barytonen Ola Eliasson och skådespelaren Mattias Nordkvist som konferencier bjuder in till traditionsenlig trettondagskonsert tillsammans med Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiokören och den unge, lettiske dirigenten Aivis Greters.

Många av oss ägnar januaris första dagar åt att reflektera över året som gått och bereda plats för tankar om den kommande tiden. Vi minns, avger löften och drömmer om framtiden. Musiken kan ofta både ge konturer till det förflutna och hjälpa oss att dra nya livslinjer. Vilken musik bär du med dig in i det kommande året?

Årets trettondagskonsert bjuder bland mycket annat på den välkända, euforiska galoppen som avslutar uvertyren till Gioacchino Rossinis sprudlande opera Wilhelm Tell. Lika sprudlande är Antonio Vivaldis fyra violinkonserter som sedan den bejublade premiären 1723 fortsatt att fascinera lyssnare världen över. Här spelas två satser ur den fjärde konserten, Vintern. Vivaldi tar med oss till ett isande kallt Venedig, där havet piskar mot kajerna och piazzorna ligger öde i väntan på vårens första solstrålar. Som solist hör vi Malin William-Olsson, alternerande stämledare för andraviolinstämman.

Trots att Georg Friedrich Händels mästerliga oratorium Messias har över 280 år på nacken är texten till Why do the nations so furiously rage together skrämmande aktuell. Efter orkesterns kraftfulla öppning markerar Händel ordet ”rage” (vrede, ursinne) genom fallande, kraftfulla linjer. Messias består av tre delar i vilka stycken för kör, arior, recitativ och två orkestersatser ryms, och där den medryckande musiken också bär på ett budskap om frid.

Samtidsreferenserna är många även i Kurt Weills och Bertolt Brechts satiriska kabaré Tolvskillingsoperan, en modern klassiker om människans plats i en cynisk värld besatt av pengar. Trots det genremässiga släktskapet skiljer den sig mycket från den livsbejakande låten The Hills Are Alive ur Sound of Music, framförd med svensk text av Kristina Lugn. Här – liksom i det gripande versdramat i Olle Adolphsons Trubbel – ges tillfälle att njuta av det svenska språkets egen musik.

Samtiden klingar även i den ukrainska tonsättaren Hanna Havrylets överjordiskt vackra stycke Bön till Heliga Guds moder för kör a cappella. Havrylets, född 1958, avled i februari 2022 då hon till följd av Rysslands invasionskrig i Ukraina inte kunde få de mediciner hon behövde.

Bakom oss lämnar vi ett år som kantats av katastrofer. Rysslands krig följdes under hösten av kriget i Gaza. Klimatkrisens effekter på jorden är ett obestridligt faktum och runtom i världen försöker totalitära krafter strypa demokratin. Kanske behöver vi just i år musiken mer än vanligt. För att finna individuellt hopp – och samla gemensam kraft.

Text: Hedvig Ljungar


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER dot RADIOKÖREN dot 2023/2024
Skriv ut

Medverkande

 

&

Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiosymfonikerna, är kända som en av Europas mest allsidiga orkestrar. De har en bred och spännande repertoar och ligger hela tiden i framkant. Orkestern har mottagit ett flertal utmärkelser och uppskattas för sin stora musikaliska bredd, men även för sina samarbeten med världens främsta kompositörer, dirigenter och solister.

Radiosymfonikerna har sedan 1979 varit knutna till Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen. Förutom publiken på plats i Berwaldhallen, når orkestern många lyssnare via radion och digitala medier, samt genom sitt samarbete med EBU. Konserter strömmas även regelbundet via Berwaldhallen Play och sänds av Sveriges Television, vilket ger publiken ännu fler möjligheter att njuta av en av världens främsta orkestrar.

”Orkestern känner stor ödmjukhet inför musiken och har en underbar känsla för musikalisk inlevelse och kreativitet”, enligt Daniel Harding, Radiosymfonikernas chefsdirigent sedan 2007. ”Jag har aldrig dirigerat en konsert där orkestern inte har spelat med livet som insats!”

Radioorkestern grundades för första gången 1925 i samband med de första radioutsändningarna i Sverige. Sveriges Radios Symfoniorkester fick sitt nuvarande namn 1967. Orkestern har under åren haft flera framstående chefsdirigenter. Två av dem, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, har senare utnämnts till hedersdirigenter.

Radiokören har i över 90 år bidragit till utvecklingen av den svenska a cappella-traditionen. Under den legendariske dirigenten Eric Ericsons ledarskap fick kören ett stort internationellt renommé och räknas i dag bland världens främsta körer. Körmedlemmarnas förmåga att växla mellan kraftfulla solistiska insatser och att sömlöst smälta in i ensemblen skapar ett unikt och dynamiskt instrument som hyllas av musikälskare och kritiker världen över, liksom av de många dirigenter som utforskar och utmanar körens potential.

Sedan 1979 är Radiokörens hemmascen Berwaldhallen, Sveriges Radios konserthus. Förutom konsertpubliken når kören också miljontals lyssnare i etern och på webben genom Klassiska konserten i P2. Dessutom visas flera av konserterna på Berwaldhallen Play, vilket ger publiken ytterligare en möjlighet att komma riktigt nära en av världens bästa körer.

Säsongen 2019–2020 tillträdde Kaspars Putniņš som ny chefsdirigent och konstnärlig ledare för Radiokören, den tionde chefsdirigenten sedan kören bildades. Sedan januari 2019 är Marc Korovitch kormästare för Radiokören med ansvar för ensemblens kontinuerliga utveckling. Två av körens tidigare chefsdirigenter, Tõnu Kaljuste och Peter Dijkstra, utnämndes i november 2019 till hedersdirigenter. Båda har fortfarande nära kontakt med kören och gör återkommande gästspel.

Radiokören bildades samma år som Radiotjänst påbörjade sina sändningar och kören hade sin allra första konsert i maj 1925. Ambitionsnivån var hög redan från starten med ett uttalat mål att vara på högsta internationella nivå i allt från barockmusik till modern avantgarde.

Den unge lettiske dirigenten Aivis Greters är assisterande dirigent vid GöteborgsOperan samt vid Orchestre de Paris. I Göteborg dirigerar han säsongen 2023/24 en rad olika verk, däribland Verdis Nabucco, Wagners Den flygande holländaren och Mozarts Don Giovanni. Under säsongen debuterar han med en rad olika orkestrar – Kringkastingsorkestret, Bambergs symfoniorkester och Deutsches Symphonie-Orchester i Berlin för att nämna några.

Redan under säsongen 2020/21 debuterade han med tre av Lettlands stora orkestrar: Lettlands Nationella Symfoniorkester, Riga Sinfonietta och Liepāja Symfoniorkester. År 2022 debuterade han vid Lettiska Nationaloperan. Greters inledde sin karriär 2018 som konstnärlig ledare och dirigent för den lettiska ungdomskören Kamēr. Under hans ledning vann kören flera prestigefyllda internationella körtävlingar. År 2021 tilldelades Greters två av Lettlands stora statliga musikpriser för sitt arbete. Samma år vann han andra pris i tävlingen Deutscher Dirigentpreis, under vilken han fick arbeta med WDR Västtyska Radions Symfoniorkester och Gürzenich-orkestern.

Greters har deltagit i mästarkurser för bland andra Jörg-Peter Weigle, Stephen Layton och Zbigniew Graca. Som deltagare i Järvi Akademien vid estniska Pärnu Musikfestival fick han dirigera tre av festivalens konserter, och efter en mästarkurs med Paavo Järvi och Zürich Tonhalle-orkester tilldelades han Juryns pris. Han har en examen i orkesterdirigering vid Musikhögskolan Jāzeps Vītols i Riga för bland andra Mārtiņš Ozoliņš, och har även studerat vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.

Den svenska sopranen Johanna Wallroth trädde fram i rampljuset i samband med att hon vann första pris i den prestigefyllda Mirjam Helin International Singing Competition 2019. 2021 mottog hon det eftertraktade Birgit Nilsson-stipendiet. Som Klassiska artisten i P2 säsongerna 2022/23 och 2023/24 medverkar Johanna Wallroth i ett flertal konserter med Sveriges Radios Symfoniorkester i en bred repertoar, från Alban Bergs Sju tidiga sånger med chefsdirigent Daniel Harding till Mozart-arior med Martin Fröst och Franz Schuberts Mässa Ess-dur med András Schiff.

Säsongen 2023/24 innefattar bland annat även en Europaturné med Mahlers fjärde symfoni tillsammans med Klaus Mäkelä och Oslo-Filharmonien, och Mahlers åttonde symfoni i debuten med Orchestre de Paris under ledning av Daniel Harding. Med Harding och Sveriges Radios Symfoniorkester har hon tidigare turnerat med Mahlers fjärde symfoni. Denna säsong debuterar hon även med DR-Symfoniorkestret i Debussys La demoiselle elué under ledning av Barbara Hannigan och gör scendebuter på både Opéra de Rouen och Glyndebourne.

Säsongerna 2020/21 och 2021/22 framträdde hon på Wiener Staatsoper, bland annat som Barbarina i en livestreamad föreställning av Figaros bröllop under chefsdirigent Philippe Jordan, samt som Giannetta i Kärleksdrycken, En röst från himlen i Don Carlos och Ida i Läderlappen, samtliga under ledning av Bertrand de Billy. Säsongen 2022/23 debuterade hon på Drottningholmsteatern under teaterns operafestival, som Leocasta i Vivaldis Il Giustino under George Petrou. Samma säsong debuterade hon på Opernhaus Zürich i en balettuppsättning koreograferad av Christian Spück efter Monteverdis madrigaler med dirigenten Christoph Koncz.

Johanna Wallroth utbildade sig först till dansare på Kungliga Svenska Balettskolan, men kom senare att fokusera på röststudier och tog examen vid Universität für Musik und darstellende Kunst i Wien.

Barytonen Ola Eliasson tillhör sedan 1997 Kungliga Operans solistensemble och har på Operan gjort ett trettiotal roller i mer än 20 olika operor. Flera Mozartroller: Greve Almaviva i Figaros bröllop, Papageno i Trollflöjten och Guglielmo i Così fan tutte. Därtill Figaro i Gioacchino Rossinis Barberaren i Sevilla, Fanial i Richard Strauss Rosenkavaljeren, Nixon i John Adams Nixon in China, Doktor Malatesta i Gaetano Donizettis Don Pasquale, Amfortas i Richard Wagners Parsifal och Silvio i Ruggiero Leoncavallos Pajazzo.

Han har stått på de flesta av Sveriges största scener. Förutom Kungliga Operan har han även framträtt på GöteborgsOperan, Drottningholms Slottsteater, Folkoperan och Dalhalla, och i Finland även på Finlands Nationalopera samt vid Nyslotts Operafestival. Som konsertsångare har han en bred och varierad repertoar med verk som Carl Orffs Carmina burana, Johannes Brahms Ein deutsches Requiem, Gustav Mahlers lieder eines fahrenden Gesellen, samt Bachs Johannespassion och Juloratorium.

Ola Eliasson har studerat vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm och Stockholms Konstnärliga Högskola. Han är uppvuxen i Skellefteå och spelade slagverk, gitarr, horn och piano innan han valde att satsa på sångarkarriären.

Mattias Nordkvist är en svensk skådespelare och regissör, aktuell våren 2024 i rollen som Jussi Björling i Jussi på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Han tillhör Göteborgs Stadsteaters fasta ensemble. Där har han medverkat i bland annat I väntan på Godot, Peer Gynt, En handelsresandes död och Natten är dagens mor, samt regisserat Stenen och både regisserat och medverkat i monologen Främlingen. Han har tidigare medverkat i bland annat Amadeus och Regeln och undantaget på Teater Sörmland, Mary Wollstonecraft och En hunds hjärta på Uppsala Stadsteater, samt Vildanden på Teater 23.

Nordkvist är även känd från film och tv, inte minst i SVT:s Vår tid är nu och Snöänglar, såväl som Solsidan, Genombrottet, Henrik Schyfferts Vi i villa och Helena Bergströms Dancing Queens. Han har även skrivit och spelat musik sedan tonåren och släppt flera album.

2007 tilldelades han Lars Passgårds stipendium, ett pris som delas ut till talangfulla teaterstuderande i Malmö. 2019 mottog han Sten A. Olssons kulturstipendium; samma år utsågs han till Årets profil på tv-priset Riagalan och nominerades i kategorin Bästa manliga skådespelare på Kristallen-galan. Han är uppvuxen i Södermanland och utbildad vid Teaterhögskolan i Malmö.

Musiken

Ungefärliga tider

BENNY ANDERSSON: Machopolska (arr. Göran Arnberg)
KURT WEILL/OGDEN NASH: I’m a Stranger Here Myself från One Touch of Venus
FREDERICK LOEWE/ALAN J. LERNER: They Call the Wind Maria från Paint Your Wagon
ULRIKA EMANUELSSON: Johansson – Lyriska lekar i folkton (fritt efter Hugo Alfvén)
RICHARD RODGERS/OSCAR HAMMERSTEIN II: The Hills Are Alive från Sound of Music (sv. text Kristina Lugn)
HEITOR VILLA-LOBOS: Chôros nr 10 ”Rasga o coração”
OLLE ADOLPHSON: Trubbel (arr. Ingvar Karkoff)
GIOACCHINO ROSSINI: Final ur Uvertyren till Wilhelm Tell
GAETANO DONIZETTI/GIOVANNI RUFFINI: Pronto io son från Don Pasquale
ZEQUINHA DE ABREU: Tico-Tico no Fubá (arr. Cliff Colnot)
Paus
RICHARD WAGNER: Preludium till akt 3 ur Lohengrin
RUGGIERO LEONCAVALLO: Klockkören från Pajazzo
GEORG FRIEDRICH HÄNDEL/NICOLA FRANCESCO HAYM: Da tempeste il legno infranto från Julius Caesar i Egypten
GEORG FRIEDRICH HÄNDEL/CHARLES JENNENS: Why do the nations so furiously rage together från Messias
HANNA HAVRYLETS: Bön till Heliga Guds moder
ANTONIO VIVALDI: Satser 1 & 2 ur Violinkonsert f-moll ”Vintern” från De fyra årstiderna
KURT WEILL/BERTOLT BRECHT: Mack the Knife från Tolvskillingsoperan (arr. Ingvar Karkoff)
GIAN CARLO MENOTTI: What a curse for a woman, is a timid man från The Old Maid and the Thief
CLAUDE-MICHEL SCHÖNBERG/ALAIN BOUBLIL: Stars från Les Misérables
LARS-ERIK LARSSON: Epilog ur Fyra vinjetter till En vintersaga
MITCH LEIGH/JOE DARION: The Impossible Dream från Man of La Mancha (arr. Karl-Johan Ankarblom)

Ungefärlig konsertlängd: 2 tim 35 min inklusive paus