arrow

BACHS H-MOLLMÄSSA

Johann Sebastian Bach ägnade en stor del av sina sista år åt att avsluta sin h-mollmässa: en fullständig tonsättning av den kristna mässans fasta texter och en av Bachs mest monumentala skapelser. I denna konsert leder chefsdirigent Kaspars Putniņš Radiokören och Sveriges Radios Symfoniorkester i Bachs andliga mästerverk.

Konserten sänds direkt på Berwaldhallen Play samt i Sveriges Radio P2 fredag 26 april kl 19:03.


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER

dot RADIOKÖREN

dot 2023/2024

Skriv ut

Medverkande

 

&

Radiokören består av 32 professionella sångare som tillsammans bildar ett unikt och dynamiskt instrument, hyllat av musikälskare och kritiker världen över. Radiokören möter publiken på sin hemmascen i Berwaldhallen, Sveriges Radios konserthus, liksom i konsertsalar runt om i landet och på turnéer i hela världen. Dessutom når de miljontals lyssnare i Sveriges Radio P2, på Berwaldhallen Play och internationellt genom EBU.

Sedan 2020 är Radiokörens chefsdirigent den flerfaldigt prisbelönade lettiske kördirigenten Kaspars Putniņš. Sedan januari 2019 är den franske orkester- och kördirigenten Marc Korovitch kormästare för Radiokören, med ansvar för ensemblens vokala utveckling.

Radiokören bildades 1925, samma år som radion påbörjade sina sändningar, och gav sin första konsert i maj det året. I körens omfångsrika skivkatalog finns en mängd kritikerrosade och prisbelönade inspelningar. Hösten 2023 släpptes Kaspars Putniņš första skiva med Radiokören: Robert Schumanns Missa sacra, inspelad med organisten Johan Hammarström.

Lisa Carlioth
Mats Carlsson
Niklas Engquist
Jennie Eriksson Nordin
Roland Faust
Anna Graca
Lars Johansson Brissman
Kathrin Lorenzen
Sofia Niklasson
Tove Nilsson
Eleonora Poignant
Anna Zander Sand

&

Sveriges Radios Symfoniorkester är en av Europas främsta och mest mångsidiga orkestrar, som har mottagit flera priser och utmärkelser och samarbetar med världens främsta kompositörer, dirigenter och solister. Orkestern turnerar regelbundet, med hyllade gästspel runt om i Europa och världen, och har en omfattande, kritikerrosad skivkatalog.

Sedan 2007 är Daniel Harding chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester, och sedan 2019 också dess konstnärlige ledare. Hardings tjänst fortsätter till och med säsongen 2024/2025. Två av orkesterns tidigare chefsdirigenter, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, har utnämnts till hedersdirigenter. Båda fortsätter att göra regelbundna gästspel med orkestern.

Sveriges Radios Symfoniorkester är hela Sveriges symfoniorkester. Från sin hemmascen i Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen når orkestern hela landet i etern och på webben genom Sveriges Radio P2. Flera av konserterna visas även på Berwaldhallen Play, i SVT och på SVT Play, samt sänds internationellt genom EBU.

&

Kaspars Putniņš är chefsdirigent för Radiokören sedan 2020, och nytillträdd chefsdirigent för Lettiska radions kör som han arbetat nära i över 30 år. Han var tidigare chefsdirigent för Estlands filharmoniska kammarkör åren 2014–2021. Som gästdirigent uppträder Putniņš regelbundet med bland andra RIAS kammarkör, SWR Vokalensemble Stuttgart, Collegium Vocale Gent, DR Vokalensemblet, Nederländska radions kör, NDR Vokalensemble Hamburg och Chorwerk Ruhr.

Putniņš är en van uttolkare av såväl renässanspolyfoni som romantiska körverk, men har under hela sin karriär haft som sin huvudsakliga inriktning att verka för och inom den samtida körmusiken. Han har odlat täta kontakter med baltiska och nordiska tonsättare såsom Maija Einfelde, Mārtiņš Viļums, Gundega Šmite, Toivo Tulev, Lasse Thoresen, Gavin Bryars and Andris Dzenitis. Han har även initierat flera sceniska projekt i samarbete med skådespelare och visuella konstnärer och arbetat nära unga körsångare och dirigenter, till exempel som konstnärlig ledare för Tenso Europe Chamber Choir åren 2013–2017.

Hösten 2023 släpptes Putniņš första skiva med Radiokören: Robert Schumanns Missa sacra och Fyra sånger för dubbelkör, inspelade tillsammans med organisten Johan Hammarström. Hans katalog av skivinspelningar inkluderar även bland annat Pēteris Vasks Māte saule, Jonathan Harveys The Angels, Sergej Rachmaninovs Vigilia och Alfred Schnittkes Konsert för kör. Skivan med Schnittkes Psalms of Repentance och Arvo Pärts Magnificat och Nunc dimittis, inspelade med Estlands filharmoniska kammarkör, belönades 2018 med både Gramophone Award och Diapason d’Or.

Kaspars Putniņš har tilldelats två av Lettlands främsta utmärkelser för sitt musikerskap: det stora musikpriset Lielā mūzikas balva och Lettiska ministerrådets bragdpris inom kultur och vetenskap. För sin gärning som chefsdirigent för Estlands filharmoniska kammarkör belönades han 2019 med den estniska kulturstiftelsen KULKA:s årliga pris. Putniņš är född i Riga i Lettland och var bara 26 år gammal när han först tillträdde som dirigent för Lettiska radions kör.

Musiken

Ungefärliga tider

För många är Bachs h-mollmässa höjdpunkten av inte bara Bachs musik utan av all musik. Den kan också ses som något av en slutpunkt i Bachs musikaliska gärning. Egentligen skrev Bach aldrig någon h-mollmässa – i alla fall kallade han den aldrig för det. Den titeln fick verket långt senare, i samband med att den ”återupptäcktes” och gavs ut på första hälften av 1800-talet. Namnet är egentligen missvisande; visserligen går det inledande Kyrie i h-moll, men merparten av satserna går i andra tonarter.

Mässan är sammanfogad av musik skriven under 25 års tid för helt andra sammanhang, kombinerad med specialskrivna satser: Från Sanctus, skrivet för en julgudstjänst år 1724, till, bland annat, Osanna skrivet 1749 då mässan färdigställdes. Den stela och spretiga handstilen i de sena satsernas manuskript skvallrar om en sjuklig och så gott som blind tonsättare.

Vi känner inte till någon beställare av verket, inget specifikt tillfälle det skulle vara skrivet för och heller inget uppförande under Bachs livstid. En teori är att Bach ville att mässan skulle framföras vid invigningen av Hofkirche i Dresden. Kyrkan stod färdig 1751, men då var Bach död och det var annan musik som uppfördes.

En annan teori är att det fanns en beställare i Wien, och att Bach hade tänkt sig att den skulle ljuda i den katolska Stefansdomen på den heliga Cecilias dag 1749. Att tonsätta hela mässans latinska texter är i katolsk tradition och i bouppteckningen efter sonen Carl Philipp Emanuel Bach kallas mässan mycket riktigt ”den stora katolska mässan”.

Eller var det helt enkelt så att Johann Sebastian sammanställde verket för att visa att han kunde? Ett musikteoretiskt bevis på att han behärskade att tonsätta hela ordinariet – mässans fasta texter – och inte bara Kyrie och Gloria som var gängse inom den protestantiska traditionen. Arbetet ger uttryck av att vara ett slags testamente, en vokal motsvarighet till det instrumentala monumentalverket Die Kunst der Fuge som jämte h-mollmässan är ett av Bachs sista arbeten.

Text: Karin Ekedahl

Ungefärlig konsertlängd: 2 tim utan paus

Lyssna på Klassiska podden: