arrow

40 ÅR AV MUSIK: MAHLERS TREA

En oförglömlig konsertupplevelse med Sveriges Radios Symfoniorkester, chefsdirigent Daniel Harding och världsstjärnan Anne Sofie von Otter. I sin tredje symfoni vill Mahler skänka tröst och lindring från livets smärta och längtan med färgskiftningar och penseldrag så breda att den makalösa musiken inte skulle kunna skrivas på något annat sätt. Fredagens konsert direktsänds med bild på Play.

Gustav Mahler var en stor naturälskare. Somrarna då han skrev på sin Symfoni nr 3 d-moll bodde han i en stuga utanför Salzburg, vid alperna. Mellan arbetspassen tog han långa promenader i de vackra omgivningarna och lät inspirationen komma. ”Det tycks mig alltid så märkligt att de flesta när de talar om ’naturen’ bara tänker på blommor, småfåglar och skogsdoft. Ingen av dem känner Dionysos eller den store Pan.”

Det är ingen slump att Mahler hänvisar till de två grekiska fruktbarhets-, natur- och musikgudarna. Faktum är att Mahler övervägde att döpa hela symfonin till just ”Pan” med hänvisning till både den grekiske guden och till själva ordets betydelse: ”allt”. Mahler sympatiserade också med filosofen Friedrich Nietsches idé om människans upphöjda tillstånd, ”övermänniskan” som kan möta såväl tillvarons skönhet som dess hemskhet utan att vika, och som kan omfamna hela livet och naturen.

Även om han senare strök dem hade Mahler formulerat ett tydligt program för symfonin. Det förklarar också varför den är så o-symfonisk till form och utförande, något som Mahler själv verkade närmast stolt över. Hans andra symfoni hade mötts med förvirring och irritation och nu skulle han inte göra avbön; tvärt om skulle han bräcka det med sitt nya verk. Symfonin är i sex satser, totalt över 90 minuter lång varav enbart första satsen utgör mer än en halvtimme.

Första satsen börjar i proverbialt mörker med djupa toner i mässingsblåset – ”Pan vaknar” kallade Mahler inledningen, syftande som sagt på guden såväl som på självaste naturen – som efterhand övergår i en frisk och ljuv pastoral med drillande stråkar och flöjter. Till slut mynnar första satsen ut i en jublande marsch: ”Sommaren marscherar in”.

Andra satsen, ”Vad ängens blommor säger mig”, inleds mjukt och graciöst men blir efterhand allt livligare. Tredje satsen fortsätter på det pastorala spåret: ”Vad skogens djur säger mig” kallade Mahler den, och en bild skulle kunna vara en kavalkad av djur i prunkande natur, inte helt olik en gammal tecknad film. Från ingenstans bryter ett våldsamt fortissimo ut: allsmäktige Pan visar sig igen i all sin majestät.

Efter det våldsamma slutet på satsen innan börjar den fjärde satsen, ”Vad människan säger mig”, svagt och återhållsamt. En sångsolist framför Midnattssången ur Nietsches Så talade Zarathustra: ”O Människa! Tag dig i akt!” Hela satsen tycks stum av förväntan och andäktighet. Som kontrast kommer den fröjdefulla femte satsen som med diskantkör, klockor och trumpeter närmast för tankarna till julmusik. ”Vad änglarna säger mig” hämtar text från folkviseboken Des Knaben Wunderhorn och beskriver hur Gud förlåter aposteln Petrus för sina synder.

Sjätte satsen återtar och varvar inslag från de tidigare delarna i symfonin och lyfter sakta men säkert till en mäktig, förlösande avslutning där Mahler för första gången sedan i slutet av första satsen använder sig av hela orkesterns samlade krafter. Som Mahler själv hade skrivit i ett brev: ”Föreställ dig ett verk så storslaget att det faktiskt speglar hela världen – vi är, så att säga, instrument som spelas på av universum. Mitt verk börjar som ett musikaliskt poem som omfamnar alla stadier av utveckling. Det börjar med den livlösa naturen och slutar med Guds kärlek.”

Text: David Saulesco


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER arrow SÄNDS I P2 DEN 6 DEC, 19:00 Skriv ut

Medverkande

 

Sveriges Radios Symfoniorkester är en av Europas mest mångsidiga orkestrar. Repertoaren innefattar såväl de stora klassiska verken som spännande ny musik. I samarbeten med tonsättare, dirigenter och solister finns en ständig strävan att bryta ny mark. Orkesterns omfångsrika och högklassiga musicerande har belönats med ett otal priser och lovord och de gör regelbundna gästspel på internationella festivaler och konserthus. ”Orkestern har en unik kombination av ödmjukhet, sensibilitet och musikalisk fantasi” säger Daniel Harding, chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester. ”Jag har aldrig haft en konsert med Radiosymfonikerna där de inte spelat som om det gällde livet!” fortsätter han. Den första radioorkestern bildades 1925, samma år som Radiotjänst började sina sändningar. Alltsedan dess har orkesterns konserter sänts i Sveriges Radios. Sveriges Radios Symfoniorkester fick sitt nuvarande namn 1967 och har genom åren haft framstående chefsdirigenter som Sergiu Celibidache, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen.

Hägerstens Gosskör gjorde sin första konsert i mars 2018 tillsammans med gosskören från Glinkakonservatoriet i Sankt Petersburg. Syftet med ensemblen är att få in fler pojkar i den stora körverksamheten i Uppenbarelsekyrkan i Hägersten. I dag består kören av omkring 25 gossar. Kören har uppträtt på Stockholms slott, under högmässor i Uppenbarelsekyrkan och har även givit konserter som Cantate Domino av Pelle Olofsson och musikalen Flyga högt om den Heliga Birgitta. Sommaren 2020 är kören inbjuden att representera Sverige på den internationella gosskörsfestivalen i Lecco i Italien.

Hägerstens Diskantkör är Uppenbarelsekyrkans mellanstadiekör med omkring 35 sångare, både flickor och pojkar. Diskantkören sjunger liksom gosskören under högmässor i Uppenbarelsekyrkan samt ger egna konserter. De gör även musikaler som Momo eller kampen om tiden efter Michael Endes bok och våren 2020 berömda Sound of Music. Tillsammans gör körerna bland annat omtyckta adventskonserter. Båda körerna leds av dirigenten och tonsättaren Pelle Olofson som 2019 av organisationen UNGiKÖR utnämndes till årets barn- och ungdomskörledare.

Daniel Harding är Sveriges Radios Symfoniorkesters chefsdirigent sedan 2007. Han är även avgående chefsdirigent för Orchestre de Paris, konstnärlig ledare för Anima Mundi-festivalen i Pisa och hedersdirigent hos Mahler Chamber Orchestra, som han jobbat med i över 20 år. Harding gästar regelbundet framstående orkestrar som Wienfilharmonikerna, Staatskapelle Dresden och Concertgebouworkestern i Amsterdam. Han har gjort flera prisbelönade skivinspelningar som Grammy-belönade Billy Budd av Benjamin Britten med London Symphony Orchestra och Beethovens Pianokonsert nr 3 och 4 med Sveriges Radios Symfoniorkester och Maria João Pires.

Harding började spela trumpet som barn, men i tonåren tog intresset för dirigering över. Som sjuttonåring satte han upp Arnold Schönbergs Pierrot Lunaire med några studiekamrater, vilket ledde till jobb som assistent åt Sir Simon Rattle vid Birminghams symfoniorkester i ett år. Han avslutade sin tid med att själv leda orkestern, vilket blev hans professionella debut som dirigent.

I augusti 2018 avslutade Daniel Harding och Sveriges Radios Symfoniorkester den prestigefyllda Edinburgh International Festival med Mahlers storslagna Symfoni nr 8 tillsammans med internationella stjärnsolister som Karen Cargill och Christopher Maltman. I september gästade de Anima Mundi-festivalen i Pisa och i november åker orkestern på en omfattande Europaturné med konserter i bland annat Tyskland, Österrike och Schweiz. Harding är även en eftertraktad operadirigent med återkommande engagemang vid exempelvis La Scala i Milano, Wiener Staatsoper och festivalen i Aix-en-Provence.

Harding är angelägen att utbilda och inspirera sin publik. Han vill att barn och ungdomar själva skall få uppleva musiken med instrument i händerna och att publiken får en fördjupad relation till – och därmed också förståelse av – musiken. ”Jag vill förmedla att musik är mer än en kort förströelse,” säger Harding. ”Den är en del av våra liv och jag tror att när publiken blir medveten om det kommer de att lyssna på ett annat sätt.”

Hovsångerskan Anne Sofie von Otter uppträder över hela världen i såväl bejublade uppsättningar av operor som Giulio Cesare in Egitto av Händel, Debussys Pelléas och Mélisande och Kurt Weills Mahagonny som i nyskapande samarbeten med artister som Elvis Costello, Benny Andersson eller stråkkvartetten Brooklyn Rider. Huvudrollen i Sebastian Fagerlunds uppmärksammade opera Höstsonaten, efter Ingmar Bergmans film, skrevs specifikt till henne. Anne Sofie von Otter har belönats med otaliga utmärkelser och lovord för sina skivinspelningar, är fyrfaldig Grammisvinnare och belönades 2015 med en Grammy för bästa klassiska album. Nyligen har hon uppträtt med bland andra Boston Symphony Orchestra, London Philharmonic Orchestra och Orchestre Les Siècles, framfört Mahlers Kindertotenlieder med Metropolitan Opera Orchestra och Esa-Pekka Salonen och, för att hedra Mahlers 100-årsjubileum, Das Lied von der Erde med Jonas Kaufmann, Claudio Abbado och Berlinfilharmonikerna.

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 40 min (ingen paus)

Efter konserten håller baren öppet på det nyrenoverade entréplanet. Välkommen!

UPPTAKT i nedre foajén: Torsdagen den 5 december och fredagen den 6 december kl 18.00 med Johan Korssel, bland annat känd från Musikrevyn i Sveriges Radio P2.

Ingår i följande abonnemang: